Utrikes #97/2017

Venezuelas hatbrottslag slår mot yttrandefrihet

Den nya lagen klubbades igenom av landets konstituerande församling, vars ledamöter alla är lojala med president Nicolás Maduros regering. Här håller Maduro upp en liten miniatyr av landets konstitution. Foto: Ariana Cubillos/TT

Den som gör sig skyldig till hatbrott i medier eller på sociala nätverk kan enligt en ny lag i Venezuela dömas till upp till 20 års fängelse. Lagen möter dock hård kritik från pressfrihetsorganisationer.

Marianela Balbi, som är ordförande för Venezuelas avdelning av det Lima-baserade pressinstitutet IpyS, är mycket kritisk till den nya lagen som syftar till att reglera hatbrott på nätet.

– Att förhindra hatiska uttalanden som kan leda till brottslighet och skador är lovvärt. Men lagen skapar en ny brottskategori för opinionsyttranden och målsättningen är att kontrollera innehåll och begränsa yttrandefriheten, säger Marianela Balbi.

Den nya lagen klubbades igenom av landets konstituerande församling, vars ledamöter alla är lojala med president Nicolás Maduros regering. Medlemmarna röstades in i somras i ett val som bojkottades av oppositionen.

Landets nationalförsamling, som kontrolleras av oppositionen, har samtidigt avvisat den nya lagen, med hänvisning till att den strider mot konstitutionen.

– Vi kallar den inte för en lag eftersom lagar – i enlighet med både nationella och internationella regler – stiftas av parlament. I detta fall av nationalförsamlingen, efter en debatt – vilket inte har skett, säger Carlos Correa vid yttrandefrihetsorganisationen Espacio Público.

Lagförslaget fördes fram av president Nicolás Maduro, ledaren för den så kallade bolivarianska revolutionen och efterträdare till den tidigare presidenten Hugo Chávez.

Redan innan den nya lagen infördes har 14 personer under de senaste tre åren gripits, och i vissa fall suttit gripna i flera månader, efter att ha uttalat sig på Twitter. Enligt människorättsorganisationer har detta skett efter uttalanden som gjorts i samband med oppositionella demonstrationer.

Det är allvarligt att denna lag innebär att ett fåtal tjänstemän ska göra bedömningen av vad som är, eller inte är, ett hatbrott.
Alberto Arteaga, tidigare chef för juridisk fakultet

Enligt Espacio Público har 148 medieredaktioner tvingats stänga under Hugo Chávez and Nicolás Maduros tid vid makten. Samma organisation uppger också att hela 887 kränkningar av yttrandefriheten begicks i landet under årets första nio månader, vilket är en kraftig uppgång jämfört med föregående år.

Listan inkluderar hundratals fall av trakasserier, attacker och hot mot journalister, främst i samband med demonstrationer, men också 83 fall där myndigheter belagt medier med restriktioner och 157 fall av censur. Internationella teleunionen uppger även att Venezuelas befolknings tillgång till internet och mobiltelefoni har minskat.

Kritiken mot den nya lagen handlar bland annat om att den inte ger någon tydlig definition av vad som ska klassas som ”hat”.

– Det är allvarligt att denna lag innebär att ett fåtal tjänstemän ska göra bedömningen av vad som är, eller inte är, ett hatbrott, säger Alberto Arteaga, som tidigare var chef för den juridiska fakulteten vid Venezuelas centrala universitet.

Även Edison Lanza, som bevakar yttrandefrihetsfrågor för Interamerikanska människorättskommissionen, varnar för att den nya lagen ”allvarligt kan hindra möjligheten att utöva rätten till yttrandefrihet och få en kraftigt avskräckande effekt som inte hör hemma i ett demokratiskt samhälle”. Han säger samtidigt att ”den sista frizonen i Venezuela, de sociala nätverken, kommer att bli censurerade”.

Lagen mot hatbrott uppges vara till för att förhindra alla uttryck som uppmanar till hat baserat på bland annat etnisk eller religiös tillhörighet, eller på grund av sexuell läggning.

Politiska organisationer måste enligt lagen slå fast att alla medlemmar som sprider hatiska budskap ska uteslutas. Om inte denna regel följs kommer den politiska organisationens registrering att dras tillbaka.

Medier som publicerar budskap som bryter mot den nya lagen kan drabbas av böter eller få sina licenser indragna, och administratörer av sociala medier och digitala medier måste inom sex timmar avpublicera budskap som står i strid med lagen – annars väntar sanktioner.

Den som sprider budskap som uppmanar till hat, krig, diskriminering eller intolerans riskerar att dömas till upp till 20 års fängelse.

Målet är att påverka människors känslor, vilket är något som inte bara kännetecknar auktoritära, utan även totalitära regimer.
Carlos Correa, vid yttrandefrihetsorganisationen Espacio Público

Landets nationalförsamling har avvisat den nya lagen med hänvisning till att den stiftats av ett organ som dess medlemmar inte anser har rätten att stifta lagar, men också med hänvisning till att den nya lagen anses kriminalisera politisk opposition, yttrandefrihet och människors rätt att få ta del av information.

Beslut som tas i parlamentet, som valdes in i december 2015, ignoreras dock systematiskt av Högsta domstolen, regeringen och andra beslutande organ.

Carlos Correa vid Espacio Público menar att syftet med lagen är att skapa rädsla.

– Den syftar till att uppnå censur och självcensur. Målet är att påverka människors känslor, vilket är något som inte bara kännetecknar auktoritära, utan även totalitära regimer.

Den nya lagen började gälla den 8 november, men har hittills inte tillämpats mot någon person eller institution.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga