Utrikes #97/2017

Kvinnor drabbas hårdast när civilsamhället hotas

8 mars 2016. Kvinnorättsaktivister i New Delhi i Indien tar selfies med aktivisten och politikern Soni Sori som utsattes för en syraattack i februari samma år efter att hon offentligt uttalat sig kraftfullt mot polisvåld. Foto: Altaf Qadri/TT

Civilsamhällets utrymme krymper runt om i världen och det har en särskilt negativ effekt på kvinnliga aktivister och människorättsförsvarare. Detta uppmärksammades när civilsamhällets organisationer och aktivister från hela världen möttes i Fiji förra veckan under International Civil Society Week för att diskutera de mest akuta utmaningarna.

Endast två av hundra lever i ett land som har ett hyfsat skydd för civilsamhället. Det uppger Civicus, som är en global paraplyorganisation för ett stort antal organisationer inom civilsamhället.

Från Venezuela till Ryssland har statliga aktörer utövat påtryckningar på civilsamhällets organisationer och hindrat dem från att få tillgång till utländsk finansiering och registrering på grund av sitt arbete med att försvara mänskliga rättigheter.

‒ När det finns ett litet eller inget stöd alls från staten riskerar aktivister att utsättas för diskriminering och övergrepp av polis och andra myndigheter, säger Savina Nongebatu som arbetar som rådgivare om situationen för kvinnor i Stillahavsområdet.

Förra året dödades nära 300 människorättsförsvarare i 25 länder – det är det högsta antalet som uppmätts hittills. Av dessa var det nära hälften som arbetat med att försvara rättigheter kopplade till mark, ursprungsbefolkningar eller miljömässiga rättigheter.

Förutom hot attackeras även kvinnliga människorättsförsvarare ofta på grund av sitt kön eller sin sexuella läggning.

I augusti förra året våldtogs den turkiska aktivisten Hande Kader och mördades på grund av sitt starka försvar av hbtq-personers rättigheter.

Människorättsjuristen Bertha de Leon utsattes för en förtalskampanj där hon uppgavs ha haft en sexuell relation med en domare som dömde till hennes fördel i ett fall i El Salvador.

Den indiska aktivisten Soni Sori som uttalat sig starkt mot polisvåld utsattes i februari 2016 för en attack där en kemisk substans kastades i hennes ansikte.

Den honduranska miljöaktivisten Berta Caceres som mördades 2016 och som förde en kamp mot ett dammprojekt sade redan två år innan hon mördades att det var lika mycket hennes kön som det arbete som hon utförde som var orsaken till att hon var hotad till livet.

När regimer begränsar civilsamhällets utrymme sker det ofta parallellt med ett ensidigt fokus på den nationella identiteten och traditionella patriarkala värderingar, enligt bedömare. Försök görs att tysta kvinnliga människorättsförsvarare genom att begränsa tillgången till resurser och därmed förhindra dem att utföra sitt arbete.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

facebook-grupp

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga