Regi: Nils Petter Löfstedt
På SVT och SVT Play
I kväll sänder SVT Nils Petter Löfstedts film om fotografen Jean Hermansons stora verk: skildringen av svenska arbetare under 1970-talet. Hermanson fick som ung fotograf uppdraget av tidningen Metallarbetaren att skildra arbetslivet med sin kamera. Det blev ett i hög grad politiskt fotografi som tog plats i att synliggöra och stärka arbetarklassen på ett nytt sätt och som bidrog till den vänstervåg som drog över Sverige.
Några av bilderna har blivit ikoniska och har publicerats gång på gång, som industriarbetarna som springer uppför en trappa efter att ha stämplat in. Stämpelklockan var ett av 1970-talets symboler för överhetens grepp om arbetarklassen. Bilden är ett exempel på hur Hermanson hittade en konstnärlig form som berättade något viktig – och kunde förändra. Arbetaren blev synlig.
Paradoxalt nog var en av fotografens bittraste insikter att han själv missat att anteckna namnen på arbetarna han presenterat som individer. Filmaren har spårat upp och intervjuat en del av dem i sin film och de ger ytterligare dimension till mötet med fotografen.
Efter hand breddades arbetet till fler typer av arbete, som städning och enahanda kontorsarbete, ofta utfört av kvinnor.
Löfstedt, som arbetade som assistent till Hermanson, har kallat sin film för Himlens mörkrum. Med tanke på att ingången i fotoserien, som blev fler, var metallindustriarbetare var det framför allt män som blev fotograferade den gången.
Efter hand breddades arbetet till fler typer av arbete, som städning och enahanda kontorsarbete, ofta utfört av kvinnor. Associationen till ordspråket som den tidens kvinnorörelse tagit till sig, ”kvinnorna bär upp halva himlen”, finns där alltså.
Så småningom reste Jean Hermanson ut i världen för att skildra krig, diktaturer och kolonialkrig. Under 1980-talet ägnade han sig åt dokumentärfilmande – och alltid med skildringar av arbetarklassen. Arbetets döttrar berättar om kvinnornas monotona och slitsamma fabriksarbete.
Hermanson var en viktig del i 1970-talets synliggörande av kuggarna i den stora industrimaskineriet och kopplingen till den globala utvecklingen med jakten runt jorden på billigaste arbetskraft. Den värdighet han lade ned i sina bilder av människor är unik.