Kultur #85/2017

Många bitar i pusslet Helga Henschen

Konstnären Helga Henschen 1988. Foto: Hans T Dahlskog /TT

[BOK] Som av fåglar genomflugen Birgitta Holm Albert Bonniers förlag [UTSTÄLLNING] Hela Helga Henschen Thielska galleriet i Stockholm Till 21 januari 2018 Helga Henschen (1917–2002) är nog allmänt sett mest spridd genom sina teckningar av barn eller till synes naiva vuxna som publicerades med en pratbubbla, i ett antal tidningar, som VI, för Bris eller […]


[BOK] Som av fåglar genomflugen
Birgitta Holm
Albert Bonniers förlag

[UTSTÄLLNING] Hela Helga Henschen
Thielska galleriet i Stockholm
Till 21 januari 2018

Helga Henschen (1917–2002) är nog allmänt sett mest spridd genom sina teckningar av barn eller till synes naiva vuxna som publicerades med en pratbubbla, i ett antal tidningar, som VI, för Bris eller på flygblad och affischer under 1970-talet. Konstnären hade då en starkt politisk period, ”frälst” kallade hon själv engagemanget, då hon tog ställning mot fascismen i Spanien, kärnkraft, kriget i Vietnam, barnmisshandel (”barnaga” – ännu inte förbjudet), och stöd för feminism, flyktingar och fredsarbete – frågor som var på tapeten under denna tid.

Själv hade Henschen vuxit upp som privilegierat barn vad gäller status och ekonomi men med sin beskärda del av stryk av pappan, eller sexuella övergrepp. Det senare beskriver Birgitta Holm i sin bok som fåglar genomfluget, en ”mythobiografi” över Helga Henschen som baserar sig på konstnärens brev och självbiografiska böcker.

De två mest kända, Vägen till Rebella (1981) och Kvinna, konstnär, alltid Rebella (1996) är ständigt utlånade på biblioteket och kan rekommenderas – de utgår från barnets blick, lust och skräck på ett sätt som känns revolutionerande öppenhjärtigt när man tänker på den strängt övervakade lilla flickan under de tidiga decennierna av 1900-talet – det som kallas barnens århundrade men som ofta var allt utom det, åtminstone under första halvan av seklet.

En annan är fasan inför modern som med sin kvinnliga kroppslighet under ammandet av lillasystern lägger fram sina bröst som stora ”gräddtårtor”.

Porträttbyst i terrakotta av Helga Henschen från 1947.
Porträttbyst i terrakotta av Helga Henschen från 1947. Foto: Laila Nygren

Dock känns Holms dekonstruktioner och omtolkningar av Henschens verk och böcker ibland rent av spekulativa. Hon bidrar med sin bok till ett välförtjänt och nyväckt intresse för Helga Henschens liv och verk, och med många nya intressanta fakta, men jag kan inte värja mig från tanken att hon gräver väl fantasifullt och till och med oönskat intimt. Då förflyttas intresset från konstnären som individ till objekt utlagd för världen.

Till exempel uppehåller sig boken länge och återkommande vid bilden av huset på Djurgården som ett Törnrosaslott där flickan/kvinnan mer eller mindre medvetet väljer att ligga i dvala i väntan på att väckas av prinsen/kärleken och livet – en metafor som Holm själv har uppfunnit och sedan lägger stor möda på att bevisa. En annan är fasan inför modern (som såg kärleken som en ”livsgärning”) som med sin kvinnliga kroppslighet under ammandet av lillasystern lägger fram sina bröst som stora ”gräddtårtor”.

Jag hittade inte just den formuleringen i Henschens egen beskrivning av situationen i Vägen till Rebella – även med reservation för att jag inte läst alla böcker och brev börjar jag här tycka att den psykoanalytiska formen som Holm tvingar ned sitt objekt i blir väl schematisk och full av luckor. Och privat – till och med hur gammal Henschen var där hon ”debuterade sexuellt” redovisas – som ett slags bevis på något som inte beläggs för mig begripligt. Boken är som en spännande deckare, men får mig ofta att känna det som att jag går på ett familjekalas som jag inte är inbjuden till.

Det är fascinerande att få en helhetsbild av konstnären och aktivisten, barnbarn till galleriets grundare Ernest Thiel just här bland annan stor 1900-talskonst.

Birgitta Holms bok utkommer i princip samtidigt som Thielska presenterar en stor retrospektiv utställning med Henschens konst i många olika discipliner: måleri, skulptur, teckning och affischkonst, som samlats in från skolor och vårdinstitutioner där hon är väl representerad, museer och privata ägare (många släktingar gissar jag).

Det är fascinerande att få en helhetsbild av konstnären och aktivisten, barnbarn till galleriets grundare Ernest Thiel just här bland annan stor 1900-talskonst, den ramar in och ger en fördjupning till 1970-talsteckningarna som den gången ibland kändes väl enkla. Det var de inte, tänker jag när jag vandrar genom rummen och följer hennes resa i konstnärsskapet från 1930-talets självporträtt till ett globalt engagemang in i 1990-talet.

Helga Henschens liv och verk är värd en ordentlig resa, jag är som sagt kluven till några av bitarna i det stora pussel som äntligen finns att tillgå.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga