Litteratur #79/2017

Med blodet rött och hett

Anna Jörgensdotter har tilldelats många priser för sina böcker. I Solidärer kretsar handlingen kring kärlek och kamp. Foto: Pontus Lundahl/TT

[BOK] Solidärer Anna Jörgensdotter Albert Bonniers förlag, 2017 När vi i dag tänker på de Spanienfrivilliga under 1930-talet är det lätt att glömma att de som for ned för att försvara republiken mot fascistregimen, som fick konkret understöd från bland andra Tyskland och Italien, gjorde det med stor risk att straffas av sina hemländer om […]


[BOK] Solidärer
Anna Jörgensdotter
Albert Bonniers förlag, 2017

När vi i dag tänker på de Spanienfrivilliga under 1930-talet är det lätt att glömma att de som for ned för att försvara republiken mot fascistregimen, som fick konkret understöd från bland andra Tyskland och Italien, gjorde det med stor risk att straffas av sina hemländer om de lyckades ta sig levande hem. Det var helt enkelt förbjudet att delta i kriget på den republikanska sidan.

I Sverige har under senare år flera romaner skildrat striderna och nederlaget; bland andra Henrik Berggrens Det röda arvet (2014) och Kjell Erikssons Att skjuta hästar (2015). De har alla inslag av vänskap, kärleksmöten, trötthet, tvivel, glädje och solidaritet. Rune Strucks Pappa ville aldrig prata om Ebro (2016) ger, med verklighetsbakgrund, delvis ny och otäck information om myndigheternas repression av de hemkomna.

Anna Jörgensdotter berättar i en gripande passage i sin roman Solidärer om detta:

”Tyskarna hade Hitler och italienarna Mussolini. Många av dem hade rest dit för att greppa det allra sista halmstrået. De kom underifrån på ett helt annat sätt än de som bara var arbetare.

Många som stod där under de tomma läktarna skulle bli satta i koncentrationsläger det första som hände om Franco och hans generaler vann. Om de inte lyckades fly och få en fristad, men utan någon som helst möjlighet att återvända till hemlandet så länge fascister och nazister höll makten. En belgisk grabb riskerade 15 år på tukthus för att han rest till Spanien. Jämfört med de andras ledare framstod Per Albin Hansson som rena rama jultomten.

Men det är ju relativt, sa Torsten som stod bredvid Ingemar. I jämförelse med framtidens statsministrar och presidenter kommer han att framstå som det arsel han är!

I jämförelse med framtiden, svarade Ingemar, där inga ledare behövs, framstår vi alla som ena jävla neandertalare.”

Jörgensdotter är helt enkelt en mästare på att väva in fakta i det dagliga livet. Personerna i hennes roman läser tidningen, diskuterar händelser, snappar upp skvaller och låter det sippra ned i vardagen. Det gör att information om tiden och det som i dag är historia sömlöst går upp i berättelsen om Ingemar, Klara, Anders Hellgren, Verner, Eivor, Conxa och alla de andra som blir alldeles vanliga, berörande unga i 1930-talets Sverige och Spanien.

De växer upp och slits av livet, men bär på samma gång alltid sin barngestalt med sig. Minnena av vilsenhet och längtan efter en famn att få tröst i är det som driver dem.

Ända sedan Spanska inbördeskrigets brutala nederlag 1939 har det skrivits berättelser om kriget och inte så få berättar om de frivilligas erfarenheter. Britten George Orwell var en av dem som reste ned för att slåss för republiken och hans Hyllning till Katalonien kom 1938. En desillusionerad och bitter berättelse om hur den inledande anarkistiska entusiasmen bröts ned av inre strider, och slutligen det sovjetiska kadaverdisciplinära övertagandet av motståndet, vilket ledde till kaos och, hävdar han med många, förlusten.

Solidärer är en stor kärleksroman som utspelar sig mot bakgrund av kriget som börjar i starka rödsvarta färger och slutar i grå uppgivenhet och iskall skräck.

Solidärer är en stor kärleksroman som utspelar sig mot bakgrund av kriget, som börjar i starka rödsvarta färger och slutar i grå uppgivenhet och iskall skräck. Efter att Ingemar i början av 1937 ansluter sig som en av hundratals svenskar till de republikanska striderna lever han och kärleken Klara med en oförlöst längtan efter varandra.

Breven de skriver på var sitt håll, men inte skickar, blir trösten de behöver när intigheten griper tag. Men Ingemar har också ett annan viktigt fokus: berättelsen om Joel Hägglund, agitatorn Joe Hill, som mördas av en exekutionspatrull i Salt Lake City 1915, samma dag som Ingemar föds i Gävle. Drömmen om att följa i Häggströms spår är hans drivkraft.

Alla de inblandade här drivs av kärlek – till familjen, kamraterna, barnen, arbetskamraterna. Det är ett levande galleri som starkt griper tag i läsaren och ger solidariteten ett ansikte.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

facebook-grupp

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga