Film #76/2017

Tillbaka till rötterna

I den uppburna polska regissören Agnieszka Hollands nya film Villebråd har jakten både en symbolisk och högst konkret betydelse. Foto: Palka Robert

[FILM] Villebråd Regi: Agnieszka Holland Premiär den 29 september Polen tillhör generellt världens stora filmländer, här finns sedan gammalt en filmskola som elever från hela världen kämpar för att komma in på. Regissören Agnieszka Holland började sin karriär som assistent till Andrzej Wajda och prisades på Berlins och Cannes filmfestivaler innan hon började göra filmer […]

[FILM] Villebråd
Regi: Agnieszka Holland
Premiär den 29 september

Polen tillhör generellt världens stora filmländer, här finns sedan gammalt en filmskola som elever från hela världen kämpar för att komma in på. Regissören Agnieszka Holland började sin karriär som assistent till Andrzej Wajda och prisades på Berlins och Cannes filmfestivaler innan hon började göra filmer i Hollywood, lika framgångsrik och respekterad där.

Under senare år har Holland regisserat serier som The Wire, Treme, The Killing och House of Cards. Tillbaka i Polen nu med sin nya film Villebråd visar hon att den typen av naturalistiskt berättande med en lite skev underton är en genre som hon behärskar till fullo. Dessutom hanterar hon verktygslådan så bra att hon utan problem kan frångå den – inte minst för att skruva till berättelsen ytterligare.

Duszejko (rollen – och hela filmen – bärs upp av en karismatisk Agnieszka Mandat-Grabka) är en äldre lärarinna på väg in i pension som lever ensam med två älskade hundar i ett gammalt hus på landsbygden. Hennes ständiga irritation är samhällets jägarsällskap bestående av riktigt tuffa machomän, den sorten som består av traktens rikaste företagare och myndighetsrepresentanter.

Jägarmännen betraktar och behandlar både djur och unga kvinnor som nedlagda troféer, i skönt sällskap av några råa busar i drängtjänst. I sällskapet ingår också höga representanter för stadens styre och poliskåren – mer eller mindre öppet förekommer svarta affärer och politiska överenskommelser under bordet.

Holland håller historien i så stadiga tyglar att vi både luras och känner oss intelligenta på en och samma gång.

Duszejko gör vad hon kan för att förstöra jakterna, med ljud och bråk. Hon tar därtill en ung, utsatt kvinna under sitt beskydd, men hon är också sårbar i sin buttra isolering. När hennes hundar försvinner blir hon förtvivlad och förstår att kampen måste föras på ett sätt som är hennes eget, för att bekämpa våldet.

Det undersköna landskapets skogar och berg har en viktig roll i filmen genom ett andlöst och genomtänkt foto av tidigare medarbetaren Jolanta Dylewska, och Rafal Paradowski. Över huvud taget är varenda detalj i miljöer och persongestaltning så genomarbetad att man häpnar över hur fint amerikansk thrillereffektivitet kan gifta sig med gammal god europeisk naturalistisk independence. Jakten har en symbolisk betydelse men har i varje ögonblick också sin egen konkreta berättelse.

Och inte är det något fel på själva intrigen heller. Holland håller historien i så stadiga tyglar att vi både luras och känner oss intelligenta på en och samma gång, eftersom hon håller oss i handen hela vägen.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

facebook-grupp