Utrikes #76/2017

Statligt maktmissbruk bakom fundamentalism

En man springer för att ta skydd efter att en bilbomb detonerats av terrorgruppen al-Shabab utanför en regeringsbyggnad i Mogadishu i Somalia 2015. Svag statsstyrning och korruption är bidragande faktorer till att terrorgrupper kan rekrytera unga afrikanska män. Foto: Farah Abdi Warsameh/TT

Statliga ingripanden snarare än religion bidrar till att unga afrikaner ansluter sig till religiösa terrororganisationer. Det visar en ny omfattande studie från FN:s utvecklingsorgan, UNDP.

Den nya studien bygger på intervjuer med 495 unga afrikaner i åldern mellan 17 och 26 år, som frivilligt valt att gå med i de de fundamentalistiska islamistorganisationerna al-Shabaab eller Boko Haram. Av dessa uppger 71 procent att deras slutliga beslut att låta sig rekryteras togs på grund av myndigheters agerande.

Dessa ”brytpunkter” uppges ha varit när statliga företrädare exempelvis dödat eller godtyckligt gripit en vän eller anhörig.

En majoritet av de intervjuade anser att deras regeringar bara agerar för fåtalets intressen, och fler än tre fjärdedelar säger att de generellt inte har något förtroende för sina politiker eller de sociala trygghetssystemen i sina hemländer.

Andra avgörande drivkrafter som gör att många unga afrikaner lockas av terrorgrupper uppges vara fattigdom och marginalisering, fenomen som förstärks av svag samhällsstyrning och korruption.

– En majoritet av rekryterna kommer från gränsområden och isolerade områden där över hälften av befolkningen lever under fattigdomsgränsen och många ungdomar saknar arbeten, sade UNDP:s Afrikachef Abdoulaye Mar Dieye i samband med att rapporten nyligen presenterades vid FN-högkvarteret i New York.

Många av de intervjuade vittnar om en uppväxt där föräldrarna till stor del varit frånvarande. Bristen på ekonomiska möjligheter tycks vara en starkt drivande faktor. Enligt författarna till studien är ”det mesta akuta behovet” att ungdomarna får ett arbete.

Mohamed Yahya, programkoordinator för UNDP i Afrika, säger att ungdomarna ser på terrorgrupperna som en möjlighet att förändra sina liv.

– När de går med i dessa grupper strävar de efter att förbättra sina liv som är präglats av fattigdom och frustration, säger Mohamed Yahya.

När dessa drömmar sedan grusas växer i stället ilskan hos många.

Vid lanseringen underströk Abdoulaye Mar Dieye behovet av att i högre grad fokusera på utvecklingsfrågor när det gäller att hantera hot mot säkerheten i Afrika.

– Att erbjuda service, stärka institutioner, skapa möjligheter som leder till ekonomisk frigörelse, detta är utvecklingsfrågor, sade Abdoulaye Mar Dieye.

Även om hälften av de intervjuade även uppger religiösa skäl som en av anledningarna till att de valt att gå med i en terrororganisation, så svarade samtidigt 57 procent att de inte hade någon, eller små kunskaper om organisationens religiösa doktriner.

Studien tyder dessutom på att religiös utbildning leder till en minskad risk för att en person ska gå med i en fundamentalistisk organisation. Det betyder att en ökad förståelse av den egna religionen kan innebära en minskad risk för fundamentalism.

– Religiös utbildning, tillsammans med sekulär utbildning, tycks bygga upp ett motstånd mot att gå med i dessa grupper, säger Mohamed Yahya.

Den våldsbejakande fundamentalismen har i Afrika krävt 33 300 liv bara mellan 2011 och 2016 enligt UNDP.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga