En död i veckan på jobbet hittills i år

Hittills har 39 personer dött på arbetsplatser i Sverige. Det är en i veckan, och fortsätter det så kommer sluttalet bli över snittet. Hårdast drabbade är transportarbetare, men direkt följt av byggjobbare. I statistiken är inte tusentalet sjukdomsfall till följd av arbete inräknat.

Under 2017 har 39 anställda mist livet i samband med arbete, enligt preliminära siffror från Arbetsmiljöverket och en sammanställning av tidningen Arbetet.

Då är det ändå tre månader kvar tills året är slut och kan jämföras med förra årets slutsiffra på 42 döda. Utslaget på det gångna året innebär årets siffror mer än en död arbetare i veckan.

 – Det är mycket. Det är åt helvete för många. Vi i LO har en nollvision och det verkar ju aldrig kunna bli så, säger Sten Gellerstedt, utredare på LO, när Arbetaren ringer upp.

I år har vi en ökad produktion och det har en påverkan på antalet olyckor.
Ulf Kvarnström ombudsman på Byggnads

Även i år är det transportbranschen som är den hårdast drabbade och står för över 20 procent av olyckorna. Hittills har nio anställda omkommit under arbetet.

Men i år har byggbranschen sett en ökning av antalet döda. Under 2017 dog åtta personer sysselsatta i bygg- och konstruktionsyrken, vilket innebär att de ligger precis strax efter transportbranschen.

– Jag är orolig att det inte slutar där. I år har vi en ökad produktion och det har en påverkan på antalet olyckor. Men det är samtidigt ingen naturlag. 2015 hade vi högkonjunktur men lägre antal döda än på länge, säger Ulf Kvarnström ombudsman på Byggnads med ansvar för arbetsmiljöfrågor.

Transportsektorn är i dag vidrig. Folk ska leverera i princip innan de startat och de får sitta i lastbilen och kissa i petflaskor.
Sten Gellerstedt, utredare på LO

Om dödstalet fortsätter att stiga i samma takt under de tre sista månaderna i år kommer sluttalet att hamna kring 50 omkomna. Siffran är högre än förra året, men bara strax över snittet för 2010-talen. Det skulle i så fall bekräfta bilden av att den långsiktiga trenden mot färre dödsfall i arbetet per år från 1960-talet räknat har stannat av.

Från arbetsköparhåll har det ibland argumenterats att det kanske har nått gränsen för vad vad som är möjligt i yrken som till sin natur har många riskmoment såsom trafik och höga höjder.

Det är dock inte ett resonemang som Sten Gellerstedt köper.

– Nej, det är klart att det går att få ned. Det är slarvet, att man inte planerar jobbet tillräckligt. Transportsektorn är i dag vidrig. Folk ska leverera i princip innan de startat och de får sitta i lastbilen och kissa i petflaskor. Det är klart att det går åt helvete då, säger han.

Men även om dödstalet är allvarligt nog finns det i bakgrunden en än mer oroande siffra. För i statistiken förekommer enbart de som dött av omedelbara händelser på arbetsplatsen, de som ådragit sig sjukdomar kopplade till arbetet är osynliga. Det talet beräknas vara skyhögt.

– Det dör minst 1 000 personer per år av anledningar på annat sätt orsakat av arbetet och det tas inte upp för det är svårare att komma åt. Det handlar om cancer, KOL, hjärtinfarkt och andra sjukdomar, säger Sten Gellerstedt.

– Dessutom begår mellan 200 och 300 personer självmord till följd av kränkande särbehandling och liknande. Visst vill vi ha bort de 50 olycksfallen, men också de över 1000-talet andra dödsfallen per år.

Just exponering av livsfarliga kemikalier och stoff är något som är en ständigt närvarande risk för byggnadsarbetare. En av dessa är risker är den allvarliga cancersjukdomen mesoteliom som orsakas av asbestdamm och som kräver över 100 liv per år. En annan är inandning av kvartsdamm.

– Antalet som går åt i arbetssjukdomar orsakade av kvarts och asbest fortsätter bara rulla. Förra året dog 127 personer i asbestcancer och de blev exponerade på 1980-talet. Vi måste bryta den trenden också, för den ökar, säger Ulf Kvarnström.

De båda fackliga organisationerna driver frågan om att sänka gränsvärdet för hur mycket kvartsdamm som får finnas i luften på en arbetsplats. Arbetaren rapporterade nyligen om att Arbetsmiljöverket planerat en sänkning med hälften, men att förändringen nu hotas till följd av invändningar från arbetsköparsidan.