Analys #73/2017

Folkgruppen rohingya utsatt under många år

Ronhingyaminoriteten har varit förföljd i Burma under lång tid. På bilden burmesiska rohingyaflyktingar i Bangladesh 1992. Foto: Kamrul Huda/TT

Bara några dagar innan tusentals människor från den utsatta muslimska rohingyaminoriteten började fly från sina hem i den burmesiska delstaten Rakhine släpptes en rapport om hur situationen för folkgruppen skulle kunna förbättras.

Slutrapporten Towards a peaceful, fair and prosperous future for the people of Rakhine presenterades av den rådgivande kommissionen för Rakhine som utsetts av Burmas ledare Aung San Suu Kyi 2016. Den oberoende kommissionens presenterade förslag på att se över medborgarskapslagstiftningen som sedan 1982 slår fast att rohingyer inte kan få burmesiskt medborgarskap.

Samma vecka bröt strider ut mellan gerillagrupper och den burmesiska militären. Armén svarade med att öka antalet attacker mot rohingyafolket i Rakhine. Minst 400 personer dödades och 29 tillhörde gerillagrupper. Den möjliga öppningen att vid det tillfället gå vidare med rapportens förslag gick därmed om intet. I stället har rekordmånga rohingyer – nu fler än 400 000 – tvingats att fly till Bangladesh.

FN:s människorättschef Zeid Ra’ad al-Hussein presenterade nyligen upprörande detaljer under ett sammanträde med FN:s människorättsråd i Genève. Han kritiserade cyniska uttalanden från regeringshåll om att endast flyktingar som kan ”bevisa sin nationalitet” kommer tillåtas att återvända. Han fördömde även säkerhetsstyrkornas strategi att börja placera ut minor längs gränsen till Bangladesh för att förhindra flyktingar från att återvända. Han underströk även att regeringen måste sluta att beskylla rohingyer för att själva bränna ner bostäder och ödelägga sina egna byar.

Den nya våldsvågen är på många sätt både gammal och ny. Militärregimens ”Operation Nagamin” riktades mot rohingyer redan 1977 och nästan 200 000 tvingades då att fly till Bangladesh. Myndigheterna hävdade att det bara handlade om att kontrollera utländska medborgare men det ifrågasattes av människor från den muslimska minoriteten som flydde och vittnade om polisens omfattande övervåld.

I februari i år, fyra månader efter att gerillagrupper attackerade polisposteringar och militärbaser i Rakhine, presenterade FN de första uppgifterna om mord, gruppvåldtäkter och brott mot mänskligheten i samband med militäroffensiven som var svaret på attackerna.

– Gerillagruppen Arsa är relativt liten. De uppges ha fått stöd från givare i Mellanöstern och stöttas av lokalsamhället, säger Matthew Smith, chef för organisationen Fortify Rights som bevakar mänskliga rättigheter i Burma.

Han berättar att gerillagruppen har genomfört de senaste attackerna beväpnade med knivar och hemmagjorda bomber. De hade fått löften om att få tillgång till automatvapen, men det gick inte enligt planerna. Arsa var ingen match för militären.

Arsa lägger delvis skulden på sig själva för den katastrofala utvecklingen. De uppger att de tog till vapen för att ta sig ur känslan av maktlöshet. De såg helt enkelt inget annat val. Detta ledde oavsiktligt till stöd för militären bland många burmesiska medborgare, som annars förhåller sig skeptiska till militärens inblandning i inhemsk politik.

Det har lett till ett samförstånd i den allmänna opinionen om att stödja regeringens strategi att driva rohingyafolket på flykt. Trots internationella påtryckningar och krav på att Aung San Suu Kyi sätter stopp för våldet, har Burmas ledare under lång tid valt att vara tyst.

Först under tisdagen bemötte hon den hårda internationella kritiken för hur folkgruppen rohingya behandlas i Burma. I talet fördömde hon brott mot mänskliga rättigheter och olagligt våld i Rakhine där många rohingyer bor. Hon välkomnade också internationella observatörer till Burma.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga