Intervjun #70/2017

”Övergången från skola till arbetsliv förkortas”

Jonas Olofsson ser många argument för att införa ett lärlingssystem. Bland annat menar han att de unga i högre grad faktiskt får kvalificerade jobb och ur ett fackligt perspektiv så kommer de snabbare upp i lön. Foto: Staffan Claesson/TT

Ett fungerande lärlingssystem skulle ge betydligt fler jobb för unga än sänkta ingångslöner. Dessutom skulle det minska både löneglapp och skillnaderna i levnadsvillkor mellan olika grupper. Det menar åtminstone Jonas Olofsson, professor i hälsa och samhälle med inriktning socialpolitik vid Malmö högskola. Arbetaren ville höra mer om hans argument.

Vad är egentligen ett lärlingssystem, kan du förklara modellen?

– Det finns olika system i olika länder. I Sverige har lärlingsmodellen alltid varit svagt förankrad. Visserligen har man i omgångar försökt introducera det i gymnasieskolan och sedan har det parallellt med det funnits en avtalsreglerad lärlingsutbildning inom vissa branscher. Men då har det varit mer som en påbyggnad till gymnasieutbildningen. Något som påbörjats när utbildningen varit klar, det vill säga ett slags färdigutbildning.

– I flera andra länder är det mer vanligt att man blir anställd som lärling redan under gymnasieutbildningstiden, att man då upprätthåller lön i anknytning till arbetsplatsen som växlas med skolmiljön. Men det som egentligen är gemensamt är att den större tonvikten är arbetsplatsförlagt lärande, där minst 50 procent av utbildningen sker på arbetsplatsen.

Jonas Olofsson. Foto: Privat

Vilken sorts system skulle du vilja se i Sverige

– Jag skulle gärna se den klassiska modellen där man har möjlighet att vara anställd som lärling redan under skoltiden. Samtidigt inser jag ju att många förutsättningar för att ett sådant system skulle fungera saknas i dag. Det handlar dels om att parterna inte är så bekanta med de traditionerna. Företagen har inte heller beredskap eller kompetens att erbjuda kvalificerad utbildning.

När Jonas Olofsson nyligen skrev en debattartikel i Dagens Nyheter om införandet av ett lärlingssystem gick de borgerliga allianspartierna nästan omedelbart ut efteråt och krävde jobb till lägre löner, som samtidigt skulle innehålla visa utbildningsinslag.

– Men som jag förstår det handlar det då om en helt oreglerad modell som inte på något vis garanterar att de här anställningarna skulle innehålla några kvalificerade utbildningsinslag. På dem lät det som att det var helt upp till arbetsgivarna att erbjuda, och då kan det ju verkligen bli vad som helst. Det handlar väl i grunden bara om att man vill erbjuda billigare arbetskraft, säger Jonas Olofsson.

– När det gäller lärlingssystem är det därför viktigt att betona att det ska vara en kvalificerad och erkänd utbildning. Annars är risken bara att det blir ett väldigt tricksande, ett sätt att få ned lönenivåerna, helt enkelt med en ännu mer tudelad arbetsmarknad och ökade inkomstskillnader.

Du som har följt forskningen på det här området. Ur ett internationellt perspektiv – vilka har varit de stora fördelarna med ett fungerande lärlingssystem?
– Det finns flera. En är att övergången från skola till arbetsliv förkortas och fungerar betydligt bättre. Ungdomarna får i högre grad kvalificerade jobb och om man tänker ur ett rent fackligt perspektiv så ser vi att de snabbare kommer upp i lön. I de här länderna är det dessutom fler ungdomar som klarar gymnasiet och fler som söker till just de här yrkesutbildningarna eftersom det leder till både jobb och bra löner.

Från näringslivet och bland vissa borgerliga partier har det alltid argumenterats för en mer avreglerad arbetsmarknad som lösning på alla problem.
Jonas Olofsson, professor i hälsa och samhälle vid Malmö högskola

Men det kommer ju fortfarande förslag på sänkta ingångslöner för att få in fler unga på arbetsmarknaden. Varför är den idén dålig menar du?

– Det finns ingen erfarenhet av att det skulle vara någon lösning, däremot finns det gott om erfarenheter som talar för att det i stället skapar massa problem. Tittar man på länder med en mer oreglerad arbetsmarknad så kan man ju enkelt se att de långt ifrån har löst problemet med sysselsättning för lågutbildade och unga. Tvärtom har de väldigt många som står utanför både arbetsmarknaden och utbildningssystemet. Och sedan vet vi ju att stor lönespridning och stora socioekonomiska skillnader genererar både konflikter och stora kostnader för samhället. Därför finns det inga straka argument för sänkta ingångslöner.

Ändå kommer förslagen med jämna mellanrum…

– Det beror ju på att man representerar olika intressen. Från näringslivet och bland vissa borgerliga partier har det alltid argumenterats för en mer avreglerad arbetsmarknad som lösning på alla problem. Men den ståndpunkten är inte särskilt väl förankrad i den verklighet vi kan se runt om i världen.

I länder där de här systemen är etablerade ser vi en snabb löneutveckling i takt med att man kvalificerar sig.
Jonas Olofsson, professor i hälsa och samhälle vid Malmö högskola

Vad skulle vara en rimlig ersättning för personer inom lärlingsutbildningarna?

– På rak arm har jag så klart svårt att prata kronor och ören. Men det finns exempel i vissa branscher där man anställs som lärling. Som till exempel bygg, transport och el, och där kan löneläget naturligtvis variera. Jag tycker också att det är rimligt att man börjar på en lägre nivå när man är helt ny, men att det ganska fort, ju mer man lär sig, ska öka. I länder där de här systemen är etablerade ser vi en snabb löneutveckling i takt med att man kvalificerar sig och i slutet av lärlingsperioden så finns det väl inga motiv till några större skillnader alls.

Sverige har som du säger en svag tradition av det här. Vad skulle krävas för att få till ett fungerande system?

– Då krävs det att man sluter utbildningsavtal mellan de olika parterna. Både på central nivå, som man gör i exempelvis Norge där det finns ett etablerat lärlingssystem. Men det behövs också utbildningsavtal på branschnivå och i de enskilda företagen. Och det måste naturligtvis också finnas en närmare samverkan mellan skolor och företrädare för arbetslivet.

Finns det arbeten eller branscher där systemet med lärlingsplatser inte lämpar sig?

– Jag har svårt att se att det skulle finnas några yrkesområden där det här inte fungerar. Tvärtom. Tittar vi på just Norge så täcker deras system hela arbetsmarknaden, vilket jag tror är en god idé. Där har de dessutom ett exempel som de kallar två plus två-modellen. De första två åren är i huvudsak skolförlagda med en del praktik på schemat. De sista två blir man anställd och spenderar merparten av tiden på en arbetsplats.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984