Tilltagande våld mot rohingya i Burma

Bara de senaste dagarna beräknas omkring 87 000 människor ur den muslimska minoritetsgruppen rohingya ha flytt våldets Burma till grannlandet Bangladesh. Enligt FN väntar ytterligare omkring 20 000 personer på att få passera gränsen. Samtidigt försvåras de redan extremt hårda omständigheterna för de utsatta människorna av de monsunregn som drabbat regionen.

Utrikes
Burmesiska rohingyaflyktingar som precis korsat gränsen till Bangladesh. Armén har anklagas för att bränt ned byar och genomfört flera blodiga attacker mot minoritetsgruppen.
Foto: Bernat Armangue/TT

I slutet av förra veckan uppgav FN:s migrationsorgan, IOM, att över 18 000 personer ur folkgruppen rohingya flytt Burma efter den senaste tidens våldsutbrott. Många har lyckats ta sig till Bangladesh, men tusentals befinner sig fortfarande på flykt i hopp om att ta sig ut ur Burma, där våldet och förtrycket mot den utsatta minoritetsgruppen eskalerat det senaste året.

Så sent som i söndags uppgav Vivian Tan vid FN:s flyktingorgan UNHCR till tv-kanalen al-Jazira att antalet som flytt enbart de senaste dagarna stigit till hela 70 000. Sammanlagt beräknas därmed omkring 150 000 rohingya från Burma befinna sig i Bangladesh och situationen för de på flykt blir allt värre.

Flykten har föranletts av att den burmesiska militären genomfört ”upprensningsaktioner” sedan arméposteringar i landet den 25 augusti ska ha blivit attackerade av gerillagruppen Arsa. Armén har efter det anklagats för att bränt ned byar och genomfört flera blodiga attacker mot minoritetsgruppen.

FN:s kommissionär för mänskliga rättigheter, Zeid Ra’ad al-Hussein, har fördömt attacken mot arméposteringarna men också riktat stark kritik mot de burmesiska myndigheternas agerande och sade att ”årtionden av återkommande och systematiska människorättsbrott” med stor sannolikhet bidragit till att ”göda våldsam extremism”.

I oktober förra året genomförde den burmesiska armén en liknande insats efter att gränsstationer i landet attackerats, vilket ledde till att 90 000 rohingya tvingades fly. Enligt FN kan myndigheternas agerande klassas som brott mot mänskligheten.

De upprörande vittnesmål som kommer från rohingya som flyr från Burma bekräftar att allvarliga människorättsbrott begås mot civilbefolkningen.
Hanif Hassan Ali Al Qassim, ordförande, Geneva Centre for Human Rights

Hanif Hassan Ali Al Qassim, som är ordförande för människorättsorganisationen Geneva Centre for Human Rights, har uppmanat den burmesiska regeringen att agera för att förhindra de pågående människorättsbrotten.

– De upprörande vittnesmål som kommer från rohingya som flyr från Burma bekräftar att allvarliga människorättsbrott begås mot civilbefolkningen. Världssamfundet kan inte vända bort blicken från den oroväckande situationen som råder i Burma. Vi uppmanar till att förföljelserna av rohingya omedelbart upphör, säger Hanif Hassan Ali Al Qassim i ett pressmeddelande.

Kristina Jelmin är verksamhetsansvarig på Svenska Burmakommittén och följer noga utvecklingen i landet. Hon kallar den senaste tidens händelser för en väldigt negativ spiral och menar att det främst är civila som kommer i kläm.

– Militären har gått in oproportionerligt hårt som svar på de attacker som ägde rum, vilket är otroligt problematiskt ur ett människorättsperspektiv, säger Kristina Jelmin till Arbetaren.

Hon hoppas nu att omvärlden reagerar tydligare på och efterlyser mer kritik mot framför allt militären.

– Militären är oberoende och står inte under civil kontroll. De bär det största ansvaret för vad som händer.

Hon har verkligen inte stått upp för mänskliga rättigheter som hon borde, men det är militären som bär det största ansvaret.
Kristina Jelmin, Svenska Burmakommittén , angående de facto-ledaren Aung San Suu Kyis roll

Burmas de facto-ledare, den före detta Nobelfredspristagaren Aung San Suu Kyi, har av många kritiserats hårt för att blunda för det eskalerande våldet.

– Hon har verkligen inte stått upp för mänskliga rättigheter som hon borde, men det är militären som bär det största ansvaret, säger Kristina Jelmin.

Innan 1962 erkändes rohingyafolket som en av Burmas etniska minoriteter. I dag klassas de inte längre som medborgare i landet och det är enligt FN en av världens mest utsatta folkgrupper.