Utrikes #62/2017

Svårt för klimatarbete i Centralamerika få stöd

Brinnande sockerrörsplantage i Nicaragua. I samband med att Parisavtalet skulle undertecknas i december 2015 begärde Centralamerikas länder att regionen officiellt skulle betecknas som särskilt sårbar för klimatförändringar. Foto: Esteban Felix/TT

Centralamerika är en av de regioner i världen som är särskilt sårbara för klimatförändringarnas effekter. Trots det mottar regionen bara en bråkdel av det internationella bistånd som går till klimatinsatser.

Endast 0,7 procent av de summor som det internationella samfundet gav i bistånd till klimatarbete gick till Centralamerika mellan 2003 och 2016. Detta enligt en ny studie som gjorts i samarbete mellan Centralamerikanska institutet för budgetstudier, Icefi, och den nederländska biståndsorganisationen Hivos.

– Trots att Centralamerika är mycket sårbart för klimatförändringarnas effekter har regionens länder misslyckats med att skapa en strategi för att få in mer resurser för att bemöta problemen, säger forskaren Lourdes Molina vid Icefi, som lett arbetet med rapporten.

Trots att Centralamerika är mycket sårbart för klimatförändringarnas effekter har regionens länder misslyckats med att skapa en strategi för att få in mer resurser för att bemöta problemen.
Lourdes Molina, Icefi

Alla länder i Centralamerika förutom El Salvador är belägna vid Karibiska havet, en av de regioner i världen som är mest sårbara för klimatförändringar. Enligt organisationen Germanwatch, som övervakar effekterna av väderrelaterade katastrofer, var Honduras det land i världen som var allra mest drabbat mellan 1995 och 2015, medan Nicaragua låg på fjärde plats och Guatemala på plats tio. Honduras är det land i regionen som mottagit mest pengar för att bemöta klimathotet.

I samband med att Parisavtalet skulle undertecknas i december 2015 begärde Centralamerikas länder att regionen officiellt skulle betecknas som särskilt sårbar för klimatförändringar, en beteckning som används för små önationer och världens minst utvecklade länder. I det avtal som undertecknades av 196 länder fanns dock inte den skrivelsen med.

Lourdes Molina menar att frågan om finansiering är mycket viktig.

– Det handlar om en verklighet som har en direkt inverkan på människors välfärd, som underblåser fattigdom och orättvisor och påverkar den ekonomiska tillväxten.

Hon understryker att länderna i Karibien är extremt sårbara för klimatförändringarnas effekter i form av stigande havsnivåer och extrema väderfenomen. Dessutom är den sociala och ekonomiska situationen redan mycket svår i flera av länderna.

I Centralamerika går en större del av klimatinsatserna till satsningar för att minska utsläppen, medan en tredjedel går till insatser för att bemöta de negativa effekterna.

– Men finansieringen räcker inte för att genomföra båda dessa målsättningar, så regionens länder borde gå samman för att få större resurser, säger Lourdes Molina.

Länderna planerar att gemensamt begära 400 miljoner dollar från FN:s gröna klimatfond. Dessa pengar skulle bland annat gå till insatser för att hantera klimatförändringarna i den så kallade torra korridor som löper hela vägen från Guatemala till Costa Rica.

En av de satsningar som hittills har fått finansiering från FN:s omställningsfond drivs av organisationen Fundecooperación i Costa Rica och syftar till att stärka jordbruk och kustområden. Tack vare projektet har man kunnat köpa in dykutrustning och annan utrustning för att övervaka situationen för havssköldpaddor, återplantera träd längs kusten samt kunnat utbilda ny personal. Organisationens personal har fått lära sig att dyka, för att därigenom kunna kontrollera korallrevens tillstånd i nationalparken Cahuita i landet sydliga region.

Om projekten är helt beroende av utländskt bistånd så kommer de bara att överleva så länge som det internationella samarbetet finns kvar.
Marianela Feoli, ordförande, Fundecooperación

Fundecooperacións ordförande Marianela Feoli understryker dock att länderna i regionen inte bara kan förvänta sig att vara passiva mottagare av utländskt bistånd, utan också måste satsa mer av sina egna resurser för att hantera klimatförändringarnas effekter.

– Detta måste till, annars kommer det aldrig att uppstå någon bärkraftighet. Om projekten är helt beroende av utländskt bistånd så kommer de bara att överleva så länge som det internationella samarbetet finns kvar, säger Marianela Feoli.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga