Utrikes #58/2017

Massarbetslöshet inom Brasiliens varvsindustri

En oljeplattform i Niteroi, en stad som drabbats hårt av krisen i Brasiliens varvsindustri. I slutet av 2014 föll branschen samman på grund av de sjunkande oljepriserna, den tilltagande ekonomiska krisen och skandalerna inom Petrobras. Foto: Leo Correa/TT

I slutet av 2014 arbetade drygt 82 000 personer inom Brasiliens varvsindustri. Nu har siffran mer än halverats och antalet varvsarbetare fortsätter att sjunka medan många påbörjade fartygsbyggen ligger nere.

Nedgången inom den brasilianska varvsindustrin beror bland annat på sjunkande oljepriser, den ekonomiska krisen i landet och korruptionsskandalen inom det statliga oljebolaget Petrobras. När branschen gick som bäst fanns det över 40 varvsindustrier i landet, men nu ligger mängder av projekt nere.

Edson Rocha är ordförande för metallarbetarfacket i staden Niteroi. Han har varit i branschen länge och upplevt både ned- och uppgångar tidigare, men aldrig massavskedanden i den skala som på senare år har drabbat stadens varvsarbetare.

– Av de 14 500 direktanställningar som fanns inom sektorn 2014 återstår i dag endast 1 500 arbetstillfällen, säger Edson Rocha.

Dessutom har även tusentals fler indirekta jobb gått förlorade. Edson Rocha påpekar att detta har slagit mycket hårt mot Niteroi, en stad med en halv miljon invånare där antalet alternativa arbetstillfällen är få.

– Nedgången var så abrupt, säger Edson Rocha och påpekar att många tusentals varvsarbetare på stadens tio varv plötsligt förlorade sina arbeten när byggandet av båtar och annan utrustning till oljeindustrin plötsligt avstannade.

Han berättar att varvsindustrin växte snabbt efter 2002 då utvinningen av olja vid oljeplattformar sköt i höjden. Landets varvsindustri har hela tiden varit beroende av inhemsk efterfrågan eftersom man inte kan konkurrera kostnadsmässigt på den internationella marknaden.

När stora oljefyndigheter senare upptäcktes i Atlanten utanför Brasiliens kust fick industrin ytterligare en skjuts eftersom landet då började drömma om att bli en ny gigantisk oljeproducent. Nya varv byggdes vid den brasilianska kusten och gamla varv utökade sin verksamhet och produktionen av båtar och utrustning för utvinning och transporter av fossila bränslen ökade snabbt.

Vid denna tid fanns det gott om finansiärer och dessutom krävde reglerna att en stor del av den utrustning som användes inom oljeindustrin skulle vara tillverkad i Brasilien. I slutet av 2014 föll dock hela branschen samman på grund av de sjunkande oljepriserna, den tilltagande ekonomiska krisen och skandalerna inom Petrobras.

Vårt problem är hur vi ska kunna överleva fram till 2020 då man förväntar sig att oljeproduktionen ska komma igång igen.
Ricardo Vanderlei, chef på skeppsvarvet Maua

I Niteroi har varvet Maua funnits sedan 1845. Men i juli 2015 upphörde betalningarna från Petrobas dotterbolag Transpetro för de tre stora fartyg som varvet höll på att bygga färdigt.

– Två av fartygen är färdigbyggda till 90 procent och det tredje är klart till hälften, berättar varvets chef Ricardo Vanderlei.

När betalningarna upphörde och kontraktet bröts förlorade omgående 3 500 varvsarbetare sina jobb. I dag arbetar endast 500 personer på varvet, som även utför reparationer och annan service av båtar.

– Vårt problem är hur vi ska kunna överleva fram till 2020 då man förväntar sig att oljeproduktionen ska komma igång igen, säger Ricardo Vanderlei.

Han säger att det skulle ta två år att bygga klart de tre fartygen och att detta skulle ge många av de uppsagda varvsarbetarna sina arbeten åter.

Arbetare på ett skeppsvarv i den brasilianska staden Angra
dos Reis. Många av de varvsarbetare som mist sina jobb måste
hanka sig fram så gott det går inom landets informella sektor.
Arbetare på ett skeppsvarv i den brasilianska staden Angra dos Reis. Många av de varvsarbetare som mist sina jobb måste hanka sig fram så gott det går inom landets informella sektor. Foto: Felipe Dana/TT

Fackordföranden Edson Rocha säger att många arbetslösa varvsarbetare har det mycket svårt.

– De flesta som förlorade sina arbeten försöker klara sig inom den informella sektorn, till exempel som gatuförsäljare eller genom tillfälliga småjobb, berättar han.

Samtidigt strider facket för att de avskedade ska bli ekonomiskt kompenserade. Både varvsägare och arbetslösa varvsarbetare är dock förenade i sina förhoppningar om att oljeproduktionen ska skjuta fart igen, och därmed även varvsindustrin.

Vid varvet Maua fortsätter samtidigt förlusterna för de tre enorma fartyg som Transpetro beställde men aldrig betalade klart. Transpetros förre chef Sergio Machado har dömts för korruption till tre års husarrest samt till att betala tillbaka de motsvarande 23 miljoner dollar som han anses ha förskingrat.

Sammanlagt har Transpetro tvingats avbryta beställningarna av ett stort antal fartyg. Maua driver en rättslig process mot bolaget som ännu inte är avgjord.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

facebook-grupp

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga