De rädda männen

Mellan får i betong, poliser, gratisvin och kameraobjektiv ska makthavare och påverkare samsas med nazister från Nordiska motståndsrörelsen.

Signerat
Jona Elings, läkare och skribent.

I staden där jag bor finns lejon av betong. De hindrar trafiken på gågator. Formlös betong i samma syfte kallas i folkmun för betongsuggor. I min stad har de gjutits till avbild av djungelns konung, och dess drottning.

I en annan stad där betongsuggorna är formade till får planeras ett veckolångt möte där makthavare och påverkare ska träffas och byta ideer. Under det evenemanget räcker betongfåren inte till, där skyddar också säkerhetspolis. 

Det är konstnären Anders Årfelt som på 1990-talet formgivit både lejon och får. I min stad används lejon och lejoninnor som trafikhinder. Hanarna har av tradition placerats i innerstaden medan honorna ställts upp i förorterna. Efter terrordådet i april beslöt man att ställa fler lejon på Drottninggatan, och några honor fick flytta till city. 

Mellan får i betong, poliser, gratisvin och kameraobjektiv ska makthavare och påverkare samsas med nazister från Nordiska motståndsrörelsen. Trots att tre personer med nära anknytning till organisationen står åtalade för tre sprängattentat så utstuderade och brutala att hade någon av attentatsmännen sagt Allah hade hela världens mediabevakning omedelbart riktats mot terrorns Sverige. Nu ska de utöva sin yttrandefrihet bland får. 

Övertygade om att hondjuren är en del av en politisk konspiration brer de ut sig i sociala medier.

Under tiden i min stad står lejonen tysta. Några av dem stoppade ett terrordåd, bromsade ned farten på den kapade lastbil som plöjde fram på gågatan. Lejonen är tysta ty de är av betong. Icke desto mindre sägs de tala. Samma tyckare som försvarar nazisternas närvaro bland fåren har nämligen upptäckt lejonhonorna, drygt 20 år efter dess födelse. 

Övertygade om att hondjuren är en del av en politisk konspiration brer de ut sig i sociala medier. ”De som aktivt gjorde denna korrigering var genuskränkta”, twittrar en. ”Genusagendan förpestar skönheten”, menar en annan. När en tredje undrar om lejonens kön måste kopplas till genuskorrekthet jämförs han direkt med Pol Pot. 

De tysta lejonen tycks alltså tala, men bör förbjudas därtill. Sprängmedelsnazisterna vill tala och bör försvaras därtill. Jag går förbi en lejonhona på väg hem från jobbet och stryker den över ryggen. Betongen är slät och har värmts av solen.

Det finns några män i vårt land som är rädda för bönemattor, kippor och lejon utan man. Vi är många som är rädda för de männen.