Litteratur #42/2017

Historier som vill och måste fram

Eva F Dahlgren låter oss i Vad hände med barnen? ta del av livsödena för två flickor, födda med syfilis, som vistades på Lilla Hemmet (bilden) på Kungsholmen i Stockholm. Foto: I99pema/Wikimedia Commons

Till Lilla Hemmet invid Sankt Görans sjukhus på Kungsholmen i Stockholm kom små barn som fötts med syfilis. Eva F Dahlgren låter oss i Vad hände med barnen? ta del av livsödena för två flickor som vistades på Lilla Hemmet i sin berättelse om Rut och Kerstin, bägge födda år 1921 utom äktenskapet. [BOK] Vad […]

Till Lilla Hemmet invid Sankt Görans sjukhus på Kungsholmen i Stockholm kom små barn som fötts med syfilis. Eva F Dahlgren låter oss i Vad hände med barnen? ta del av livsödena för två flickor som vistades på Lilla Hemmet i sin berättelse om Rut och Kerstin, bägge födda år 1921 utom äktenskapet.


[BOK] Vad hände med barnen? Hur de minsta blev en handelsvara
Eva F Dahlgren
Forum, 2017

Kerstin var dotter till en av de prostituerade kvinnorna som suttit på Landskronaanstalten, dit kvinnor från hela landet skickades, vilka författaren skrivit om tidigare. Vad hände med barnen? avslutar Dahlgrens trilogi där titlarna Farfar var rasbiolog och Fallna kvinnor ingår.

Rut och Kerstin skulle komma att hamna på ”fosterbarnens ö” Gålö i Stockholms skärgård, där torpare var tvungna att ta emot fosterbarn på tioårskontrakt för att få behålla arrendet. Även om just själva Uppfostringsinrättningen på Gålö inte var vinstdrivande är den ekonomiska aspekten ständigt närvarande runt fosterbarnen. Däremot kom barnen att ses mindre som arbetskraft för att i stället efterfrågas för det emotionella en bit in på 1900-talet.

Trots en lag som infördes 1924,skedde även privat handel med barn – oklart är hur många som berördes. I tidningar annonserades såväl efter hem åt barn till ogifta mödrar som personer som kunde tänka sig att ta emot barn. Fattigdom och frånvaron av barnomsorg tas också upp som bidragande orsaker till att många ogifta mödrar inte kunde ta hand om barnen själva.

Dahlgren blandar de fakta hon finner i arkiven med fiktion, ett grepp som gör att man som läsare får en större inlevelse i människorna hon skildrar. Hon gör även avstickare från Rut och Kerstin bland de barn som framträder i arkivmaterialen. Jag får känslan av att det finns många historier som vill och måste fram, nästan som de skulle lösgjort sig ur journalerna och ivrigt ryckt i författarens ärm för att få hennes uppmärksamhet.

Men Ruts och Kerstins öden är de vi framför allt får följa genom boken, från den för många av barnen ödesdigra kvicksilverbehandlingen mot syfilis på Lilla Hemmet och genom deras uppväxt. Tydligt blir hur kön och fattigdom gjorde flickorna och kvinnorna dubbelt utsatta. För Kerstin, märkt som dottern till en syfilissmittad prostituerad inspärrad för lösdriveri, kan vi delvis ana följderna när hon hamnar i en sits där myndigheterna har ögonen på henne.

De historier vi möter i Vad hände med barnen? var som vi vet inte unika. Jag kan tänka mig att många i dag har släkthistorier som berörs.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga