Utrikes #35/2017

Kinesiskt kanalbygge står stilla i Nicaragua

Det har varit omfattande protester mot kanalbygget. Här från en protest 2014. På mannens tröja står det: "Håll er borta, Kina. Nej till expropriering. Jag säljer inte min mark. Jag är ingen förrädare. Länge leve Nicaragua". Foto: Esteban Felix/TT

I Nicaragua växer protesterna mot den kanal som ska binda samman Atlanten med Stilla havet. Det är mindre än tre år till allt ska vara klart, men än så länge finns få synliga tecken på det som kallats världshistoriens största infrastrukturprojekt.

Längs floderna på den karibiska kusten runt hamnstaden Brito vid Stilla havet finns det 365 små utspridda samhällen där Nicaraguas ursprungsbefolkningar bor. Ett kinesiskt konsortium, HKND, har uppdraget att bygga kanalen i detta glesbefolkade djungelområde som gränsar till ursprungsfolket ramas områden.

Här planeras en djuphavshamn och de första slussarna för de fartyg som passerar till och från Atlanten.

Kanalen ska konkurrera med Panamakanalen och hela kanalprojektet omfattar flera delprojekt: kanalen, slussar, två hamnar, ett frihandelsområde, turistanläggningar, en internationell flygplats och flera vägar, enligt HKND. Ett vattenkraftverk, en cementfabrik och flera andra fabriker som ska tillverka byggmaterial är några av de sidoprojekt som planeras.

Projektet påbörjades officiellt 2014 och har beräknats ta fem år att slutföra. Men i Punta Gorda syns inga infrastrukturarbeten, inga HKND-kontor och ingen i lokalbefolkningen är villig att tala öppet om projektet.

– Det handlar om en försiktighet, folk tror att du kan vara en representant för regeringen, säger en lokal ledare för ursprungsbefolkningarna i landområdena Kriol och Rama, som kommer att påverkas av kanalprojektet.

Några dagar tidigare genomförde arméstyrkor och polis flera operationer mot narkotikasmugglingen i området och det har skapat en stämning av allmän misstänksamhet.

Bland ursprungsbefolkningarna finns det vissa som stödjer och andra som motsätter sig projektet, men förhandlingarna med regeringsrepresentanter har varit spända och konfliktfyllda. Ursprungsfolken har även vänt sig till Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter med krav på att rätten till förfäders marker ska respekteras.

– För två år sedan kom utlänningar hit och reste runt med helikopter och båt från Punta Gorda-flodens mynning och hela vägen uppströms. De eskorterades av armén och talade inte med någon, men de har inte återvänt sedan dess, säger den lokala ledaren som vill vara anonym.

Området kan endast nås med helikopter eller båt.

Även på regeringsnivå talas inte längre om det projekt som tidigare fick stor uppmärksamhet. Vicepresidenten Rosario Murillo, som är högsta talesperson för sin man Daniel Ortega som sedan 2007 är Nicaraguas president, meddelade tidigare i april att en djuphavshamn kommer att byggas med hjälp av Taiwan. Hamnen är inte kopplad till det ursprungliga kanalprojektet men skulle anläggas i samma område.

María Luisa Acosta, koordinator för Calpi, ett center som stöttar ursprungsbefolkningens rättigheter, berättar att en lag som möjliggör kanalbygget antogs i juni 2013 utan samråd med landets ursprungsfolk och svarta befolkning. Ett år senare, den 7 juli 2014, meddelade HKND och Nicaraguas regering att det hade lagts en plan för kanalens sträckning, från en smal landtunga i Rivas, genom Nicaraguasjön till Punta Gorda.

De ursprungsfolk som skulle påverkas negativt tillhör bland annat samhällen i Salinas de Nahualapa, Nancimí, Veracruz del Zapotal, Urbaite de las Pilas och San Jorge Nicaraocal längs Stilla havet. Längs den karibiska kusten skulle kreolsamhällen i Monkey Point och Punta Gorda påverkas, liksom ursprungsfolket rama i Wiring Kay, Punta de Águila och Bangkukuk Tai, som är de sista som talar ursprungsfolkets språk.

Enligt ledare för olika ursprungsfolk har regeringsrepresentanter försökt sätta press på dem att godkänna att deras mark tas i besittning vid kanalbygget. Det har gett upphov till en utdragen konflikt.

Sista gången den kinesiska affärsmannen Wang Jing sågs till på platsen för kanalbygget var 2014.
Sista gången den kinesiska affärsmannen Wang Jing sågs till på platsen för kanalbygget var 2014. Foto: Alexander F. Yuan/TT

Kanalen i Nicaragua ska bli 278 kilometer lång, varav 105 kilometer ska gå genom Nicaraguasjön där en 30 meter djup och en halv kilometer bred kanal måste muddras. I staden Brito på Stillahavskusten i södra Nicaragua planeras en ny hamn, slussar och turistanläggning.

Enligt planerna ska kanalen stå klar 2019 och bygget väntas kosta 50 miljarder dollar. Det är mer än fyra gånger mer än landets BNP. Av befolkningen på 6,2 miljoner människor lever 40 procent i fattigdom.

Den officiella invigningen av projektet hölls i Brito i december 2014. Kanalbygget leds av den kinesiska affärsmannen Wang Jing. Regeringstjänstemän i Nicaragua och Wang Jing syntes i medier när arbetet med en 13 kilometer lång väg skulle påbörjas. Vägen är tänkt att användas för transport av tunga maskiner som ska användas i det inledande skedet av kanalbygget.

Poliser har kommit hit förklädda till läkare, försäljare och till och med präster för att undersöka om vi deltagit i protesterna.
Anonym boende i Brito

Men sista gången Wang Jing sågs till i Nicaragua var i december 2014. Ingen ny väg har anlagts. På platsen finns bara en grusväg som blir lerig och svårframkomlig vintertid. Här syns inga tunga maskiner, andra fordon, byggnadsarbetare eller ingenjörer. Precis som i Punta Gorda undviker folk att tala om kanalen. De som är villiga att uttala sig vill vara anonyma.

– I orten Rivas körde vi ut kineserna med stenar när de försökte mäta husen och efter det har polisen trakasserat oss. Poliser har kommit hit förklädda till läkare, försäljare och till och med präster för att undersöka om vi deltagit i protesterna, säger en invånare i Brito och berättar om att 87 protestdemonstrationer har hållits mot kanalprojektet.

Nicaraguanska kanalkommissionens talesperson Telémaco Talavera sade till journalister vid ett möte i huvudstaden Managua att undersökningar fortsätter och att arbetet ”går vidare enligt planerna”.

Vicepresidenten Rosario Murillo meddelade i januari att en 138 kilometer lång kustväg ska byggas för 120 miljoner dollar längs en smal landtunga i Rivas för att tillgodose turistindustrins behov och förbättra möjligheten till transporter. Hon nämnde ingenting om kanalbygget. En månad senare flyttade regeringen dit utrustning för att bygga en väg där kanalen är planerad.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga