Utrikes #32/2017

Kambodjas opposition tystas med strikta lagar

Gräsrotspolitikern och regeringskritikern Kem Ley mördades förra året. Tiotusentals kambodjaner slöt upp vid begravningen. Foto: Heng Sinith/TT

Spänningarna i Kambodja ökar. Regeringspartiet har haft makten i årtionden, men i juni hålls lokalval och oppositionen växer. Regeringen har svarat med att stifta flera lagar som tystar protesterna bland annat med en ny fackföreningslag som reglerar vilka fack som har förhandlingsrätt.

I korridoren utanför finns uppmärkta lådor med demonstrationsutrustning. I ett fack ligger västar, i ett annat hjälmar och så finns där även glasögon. Naly Pilorge jobbar för människorättsorganisationen Licadho i Kambodja.

–Mot tårgasen, förklarar hon.

Läget i Kambodja har hårdnat. Människorättsexperter varnar för att landet i praktiken håller på att förvandlas till en enpartistat. I juni är det lokalval och 2018 hålls parlamentsval. Regeringspartiet börjar på allvar känna sig hotat.

Varje måndag har oppositionen börjat klä sig i svarta kläder för att visa sitt missnöje med den sittande regeringen. Men häromveckan arresterades två kvinnor på grund av sin klädprotest.

–Vi kan inte ha en färgrevolution i landet, sade arméchefen då i en kommentar.

Naly Pilorge skakar på huvudet. Hon lämnar rummet, går ut i korridoren och tänder en cigarett.

–Det har blivit mycket värre, säger hon.

Kambodjas premiärminister Hun Sen har nästan oavbrutet suttit 30 år vid makten.
Kambodjas premiärminister Hun Sen har nästan oavbrutet suttit 30 år vid makten. Foto: Heng Sinith/TT

Den 10 juli förra året klev gräsrotspolitikern Kem Ley in på en bensinmack i huvudstaden Phnom Penh. Efter honom följde en man som drog fram en pistol och sköt Ley i huvudet tre gånger.

Kem Ley ledde en politisk organisation – Khmer för khmer – som samlat flera av landets gräsrotsrörelser och också startat ett politiskt parti som växte snabbt. Han kritiserade dessutom ofta den sittande premiärministern Hun Sen. Kort innan mordet hade han kommenterat en rapport om den utbredda korruptionen i landet.

Mördaren greps strax efter skjutningen, men många frågetecken kvarstår. Vittnen och en videoinspelning visar att polisen körde bredvid den småspringande mördaren en lång stund. På videon ser det ut som att de pratar ett tag innan polisen slutligen griper mannen, en 38-åring som hävdade att han avfyrade skotten eftersom de plötsligt börjat bråka om pengar.

Oppositionen hävdar att mordet var planerat, men det är oklart av vem eller vilka. För att förstå vad det är som händer måste man blicka bakåt.

Många stödjer CPP eftersom de ser partiet som en garanti för stabilitet men också för att det som hände under Röda Khmererna inte ska hända igen.
Andreas Johnsson, arbetar på svenska ambassaden i Phnom Penh

Regeringspartiet CPP, Cambodian Peoples Party, har styrt landet sedan 1979 då Vietnam invaderade Kambodja och avsatte Pol Pot och hans Röda Khmerer som systematiskt mördade och torterade alla som inte ansågs passa in.

“Bättre att döda en oskyldig av misstag än att skona en fiende av misstag” var ett av Röda Khmerernas motton. Det kommunistiska skräckväldet som innebar att cirka en fjärdedel av landets befolkning dödades har satt djupa spår som även påverkar politiken i dag.

Den svenska ambassaden ligger på tionde våningen i Phnom Penh tower. Nedanför kryper trafiken fram i staden som dagligen drabbas av flera trafikinfarkter. En av Andreas Johnssons uppgifter som handläggare på ambassaden är att analysera den politiska situationen i landet.

–Det är oroligt just nu. Många stödjer CPP eftersom de ser partiet som en garanti för stabilitet men också för att det som hände under Röda Khmererna inte ska hända igen, säger han.

Landets ekonomi växer också kraftigt. Där nere på de trånga gatorna trängs stadsjeeparna med varandra. Det går bra för en del nu. Tillväxten i landet är kring 7-8 procent per år. Men det är en tillväxt som endast kommer ett fåtal till godo. Av de 16 miljonerna som bor i landet lever hela 12 miljoner på 20 kronor per dag.

Att många har fått tillgång till telefoner och sociala medier har bidragit till att öka de politiska diskussionerna. I textilfabrikerna finns det dessutom ett stort missnöje mot att lönerna är för låga, att de bor för dåligt. Det finns kort sagt växande krav på en förändring, vilket är svårt att hantera för en partiledare som suttit mer än 30 år vid makten.

CPP inser dock att oppositionen måste hanteras. Förra valet, 2013, kom som en kalldusch för partiet. Visserligen vann det valet men oppositionen gick starkt framåt.

Strax efter valet insåg partiledaren Hun Sen att han måste göra något. Han presenterade flera reformer och sträckte ut en hand till oppositionsledaren Sam Rainsy. Men det tog inte lång tid förrän reformerna hamnade i långbänk och det blev allt kyligare relationer mellan regeringen och oppositionen, vars ledare åtalades för bland annat ärekränkning.

Inför årets kommunalval och nästa års parlamentsval har det kommit en rad lagar som vingklipper oppositionen. I februari kom en ny lag som innebär att de politiska partier som företräds av “kriminella” riskerar att helt förbjudas.

Det låter kanske rimligt, men oppositionen ser det som djupt problematiskt eftersom just företrädarna från oppositionen börjar åtalas och det, enligt dem själva men även Amnesty international, på lösa grunder.

Sam Rainsy gick i exil och bor nu i Frankrike. För en månad sedan avgick han också som partiledare för att hans parti inte helt skulle förbjudas på grund av den nya partilagen.

Flera av oppositionens företrädare har slagits ned av okända gärningsmän på öppen gata. En fackföreningslag från förra året ställer också till det för oppositionen. Lagen reglerar vilka fack som har förhandlingsrätt och enligt de oberoende facken i landet så innebär den att det blivit svårare att organisera.

Dessutom har regeringen deklarerat att den vill införa ännu en lag i år som reglerar minimilönerna. Enligt de förslag som hittills lagts så ska minimilöner införas på hela arbetsmarknaden, inte bara inom textilindustrin. Lägsta lönen ska sättas av en trepartskommitté där fack, arbetsköpare och stat ingår. Men när väl lönerna är satta så ska facken inte få protestera mot låga lönenivåer.

Enligt ett förslag ska det till och med bli förbjudet att forska eller skriva rapporter om minimilönerna.

Fackföreningslagen och minimilönen har gjort det svårare för kritiker att ena sig. Det finns kring 3 000 registrerade fackföreningar i landet som är ett av världens mest korrumperade.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens rojavasamling

PKK – Hjältar, terrorister eller frihetliga utopister?

Prenumerera på nyhetsbrevet och få vår samlade rapportering om kurdisk frihetskamp i inkorgen.

Klicka här för att stänga