Jämnt inför första fransk presidentvalsomgång

På söndag hålls den första omgången i det franska presidentvalet. Enligt många politiska bedömare ett ödesval som kan ge Nationella Frontens Marine Le Pen makten och därmed kasta in i EU i ytterligare en djup kris.

Utrikes
Anhängare till presidentkandidaten Emmanuel Macron vid ett kampanjmöte som hölls i Paris i måndags.
Foto: Christophe Ena/TT

Enligt den senaste tidens opinionsmätningar är det rekordjämnt mellan de fyra toppkandidaterna till presidentposten i Frankrike och in i det sista kampanjas det för fullt. Det mesta tyder på en andra valomgång. Att någon av kandidaterna skulle få över 50 procent av rösterna på söndag spås nämligen näst intill omöjligt.

Runt om i Europa håller toppolitikerna andan. Valet beskrivs som en ödesstund för EU, då Front Nationals Marine Le Pen med största sannolikhet skulle kräva en fransk variant av Brexit vid en seger.

FAKTA Presidentvalet i Frankrike
Den första omgången i valet hålls på söndag 23 april. För att väljas till president krävs absolut majoritet av rösterna, alltså över 50 procent. Om ingen kandidat lyckas med det under den första valomgången väntas en andra omgång den 7 maj, där de två kandidater som fick flest röster ställs mot varandra.

– Det är väldigt svårt att säga vem som kommer att vinna. Opinionsmätningarna har varit nästan skrämmande lika varandra, säger Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, till Arbetaren.

Enligt honom har den uppmärksammade valrörelsen främst kännetecknats av socialistpartiets och den sittande presidenten François Hollandes kollaps. Regeringspartiet har störtdykt i mätningarna och Hollande har sedan tidigare meddelat att han inte ställer upp för omval. Hans plats i valet har i stället tagits av Benoit Hamon, som 2014 uteslöts ur Hollandes regering, men som ändå vann vänsterns primärval.

Valaffisch på Marine Le Pen.
Foto: Kamil Zihnioglu/TT

Vid sidan av regeringspartiets kris har EU-parlamentarikern och den betydligt mer radikala socialisten Jean-Luc Mélenchon och hans nystartade vänsterparti La France insoumise seglat upp i opinionsmätningarna med frågor som höjd minimilön och ökad trygghet för arbetare.

Mélenchon ses av vissa bedömare som en tydlig utmanare om presidentmakten vid sidan av främst den högerradikala Marine Le Pen och mittenkandidaten Emmanuel Macron.

En Melenchón-supporter klistrar upp valaffischer i Marseille.
Foto: Claude Paris/TT

Macron har lyft fram sig själv som en förnyare, men det är alldeles för tidigt att säga vad som skulle vara nytt med hans politik.
Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet

Men det är inte bara socialistpartiets ras som skakat om den politiska debatten i Frankrike den senaste tiden. En av de största skandalerna har varit den liberalkonservativa kandidaten och tidigare premiärministern François Fillon och avslöjandet om hur han olovligen betalat ut hundratusentals euro av skattebetalarnas pengar i lön till sin fru för ett arbete hon aldrig utfört. Något Fillon dock själv nekat till, men som satt honom i en svår sits.

– Jag tror att det kommer att stå mellan Le Pen och Macrón i en andra valomgång men garderar med Fillon, säger Ulf Bjereld.

Emmanuel Macron har tidigare varit ekonomiminister under president Hollande men lämnade regeringen för att bilda mittenpartiet En Marche. Trots att han kan räknas som en del av den politiska eliten i landet har han gått till val på att vara en outsider utanför de etablerade partierna.

– Macron har lyft fram sig själv som en förnyare, men det är alldeles för tidigt att säga vad som skulle vara nytt med hans politik, säger Ulf Bjereld.

Valafisch på Emmanuel Macron.
Foto: Kamil Zihnioglu/TT

Trots farhågorna kring Marine Le Pen tror Ulf Bjereld att det blir svårt för henne att vinna presidentposten.

– Det är fortfarande en bra bit kvar till att bli president och jag tror att det blir svårt för henne om hon får möta Macron i en andra valomgång.

Men vad skulle det innebära om hon lyckas och därmed blir Frankrikes nästa president?

– Då skulle vi få se en helt ny politisk dagordning i Europa och ett ännu mer splittrat EU än det vi ser i dag.

Marie Le Pen har, förutom att förespråka ett franskt utträde ut EU, även sagt att hon vill stänga landets gränser, samt att hon vill se utökade resurser till polisen och beskatta utländsk arbetskraft under parollen Frankrike åt fransmännen.