Om döden för barn

Barnlitteratur
”De finstämda illustrationerna i Pappa är sjuk har en mild färgskala, lagom enkla, men där finns ändå små detaljer att upptäcka”, skriver Chanda Björk.
Foto: Arbetaren

[BARNBOK] Pappa är sjuk
Sofia Gregersen och Elisabet Gregersen
Idus förlag, 2017

”Det är tråkigt att inte kunna grilla med pappa, som Simon gör med sin pappa.” Bilderboken Pappa är sjuk av systrarna Sofia Gregersen och Elisabet Gregersen kan med fördel läsas för de lite yngre barnen som behövt uppleva att en förälder dött.

På ett enkelt sätt berättas om det svåra när en förälder blir sjuk och orkar allt mindre, för att så småningom bara kunna träffas på sjukhuset, och om vad som händer i familjen under tiden. Som att mamma ibland är arg och ledsen, ibland vill kramas extra mycket. Men att det ändå oftast är som vanligt.

Boken bygger på skaparnas egna erfarenheter och är tänkt att underlätta samtal med barn som befinner sig i liknande situationer. De finstämda illustrationerna har en mild färgskala, lagom enkla, men där finns ändå små detaljer att upptäcka.

Invid orden ”När man är död får läpparna samma färg som huden, fast vitare”, syns exempelvis mamman och barnen stående vid pappan på sjukhuset, minsta barnet på en liten pall för att nå upp. Vissa saker är säkert svårt att förklara, men att pappa inte känner att kistan är trång på begravningen är säkert just en sådan sak jag föreställer mig att barn kan undra över.

Ett plus är att boken lämnar öppet för vad som kan tänkas hända med en efter döden, att man lika gärna kan komma till Gud som till landet Kakao, eller bli ett träd.