Utrikes #21/2017

FN om Erdogans politik: ”Människorättsbrott”

I en av de värst drabbade städerna, Cizre, ska omkring 190 personer ha hållits instängda i sina källare i flera veckor utan vare sig vatten, mat eller elektricitet, innan de dödades i granateld. Foto: Mahmut Bozarslan/TT

Hundratals döda och omfattande materiella skador. Det fastslår FN, som nu anklagar Turkiet för brott mot de mänskliga rättigheterna efter regeringsoffensiven mot de kurddominerade områdena i landet de senaste två åren.

I den nya rapporten från FN presenteras resultatet av den turkiska regimens offensiv i landets kurddominerade sydöstra delar, från sommaren 2015 och fram till december 2016. Den blodiga offensiven som kom efter det att vapenvilan med PKK-gerillan bröts pågick under 18 månader och ska enligt FN ha skördat omkring 2 000 människoliv, varav många civila.

Omkring en halv miljon personer, varav en övervägande majoritet kurder, har tvingats fly från sina hem. Satellitbilder som publiceras i rapporten visar omfattande förstörelse och totalt raserade bostadsområden. FN:s utredare säger sig också ha bevis på allvarliga övergrepp i samband med de utegångsförbud som drabbade flera städer och byar i området. Bland annat mord, försvinnanden, våldtäkter och tortyr utföra av militär och säkerhetspolis.

I en av de värst drabbade städerna, Cizre, ska omkring 190 personer ha hållits instängda i sina källare i flera veckor utan vare sig vatten, mat eller elektricitet, innan de dödades i granateld. Det rapporterar den finländska public service-bolaget Yle.

Zeid Ra’ad al Hussein, som är FN:s kommissionär för mänskliga rättigheter, säger i ett uttalande att han är oroad över situationen och över att Turkiet inte på något trovärdigt sätt utreder de många dödsfallen.

FN-utredarna har också intervjuat flera familjemedlemmar till dem som dödats av den turkiska regimen. En familj beskriver bland annat hur de fått tre bitar bränt kött som identifierats tillhöra deras dotter som dött i en av de många attackerna. Systern i familjen åtalades sedan för terrorbrott då hon krävt rättsliga åtgärder i fallet.

En ung flicka håller i ett litet barn framför ett sönderbpmbat hus i Cizre under den turkiska regimens offensiv förra våren.
En ung flicka håller i ett litet barn framför ett sönderbpmbat hus i Cizre under den turkiska regimens offensiv förra våren. Foto: Ayse Wieting/TT

Situationen i Turkiet har förvärrats kraftigt de senaste åren. Polis och militär har gång på gång slagit till hårt mot alla krafter som verkar i opposition mot den allt mer auktoritära presidenten Recep Tayyip Erdoğan. Flera borgmästare och högt uppsatta vänsterpolitiker har gripits, oberoende journalister och fackföreningsaktivister har blivit av med sina jobb, och tusentals personer har fängslats på mycket lösa grunder. Något som mött hård kritik från människorättsorganisationer runt om i hela världen.

EU:s omfattande flyktingavtal med landet gäller dock fortfarande och i april väntar en folkomröstning om den eventuella grundlagsändringen i Turkiet. Något som kan ge president Erdoğan ännu mer makt och som kraftigt har skruvat upp de redan hätska nationalistiska stämningarna i landet.

Lik har staplats på gatorna och ambulanser har inte tillåtits att nå fram till de sårade.
Keya Izol, ordförande i kurdiska riksförbundet i Sverige

Keya Izol är ordförande i kurdiska riksförbundet i Sverige. Han säger till Arbetaren att EU nu måste sätta press på Turkiet. Inte minst ekonomiskt. Han säger också att de flesta som dödats i militärens attacker de senaste två åren är civila, ofta ungdomar som gått ut på gatorna för att protestera.

– Jag kunde inte ens föreställa mig att den turkiska staten skulle vara så brutal. De har använt pansarvagnar, tunga vapen och flyganfall mot civilbefolkningen. Lik har staplats på gatorna och ambulanser har inte tillåtits att nå fram till de sårade. Vi pratar om hundratals övergrepp och 2 000 dokumenterade fall av dödade människor. Det här är precis som FN säger, ett brott mot mänskligheten, säger Keya Izol.

Han är orolig inför den kommande folkomröstningen kring grundlagsändringen och menar, i likhet med många experter på turkisk politik, att det rör sig om ett försök för president Erdoğan att slippa eventuella åtal för de många övergreppen staten gjort sig skyldig till.

– Han är rädd så klart, men blir det en grundlagsändring så kan han skydda sig bakom nya lagar. Det skulle innebära en stor fara då han ännu mer beslutsamt kan kuva det kurdiska motståndet, och då pratar jag inte bara om PKK utan om hela den kurdiska befolkningen. Vad vi skulle få se är ännu starkare militäraktioner.

EU har ju fortfarande sitt avtal med Turkiet. Vad kan unionen göra för att stoppa blodbadet?

– Sätta press. Inte minst ekonomiskt för att tränga Erdoğan och hans parti. Och naturligtvis måste alla sluta sälja vapen till landet. Det är vapen som vi vet används mot civila mål.

I samband med kampanjerna inför den kommande folkomröstningen i Turkiet har regimen kommit på kant med flera europeiska länder. Turkiska ministrar har på flera håll nämligen stoppats från att hålla valtal i länder där det bor flera turkar. Bland annat har en hård diplomatisk strid utbrutit mellan Turkiet och Nederländerna.

Så sent som i söndags hölls dock ett valmöte i Stockholmsförorten Fittja med representanter för Erdoğans parti AKP. I samband med mötet samlades flera motdemonstranter för att protestera mot den turkiska regimens politik.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

facebook-grupp