Utrikes #11/2017

Nya åtgärder i kampen om mark i Chile

Ledare för mapuchefolket anklagar den chilenska polisen för att bidra till fler sammanstötningar och militarisering av områden. Skogsbolag och markägare kallar mapucheföreträdare för terrorister och kräver hårda tag mot dem. Bild från ceremoniell sammankomst för mapuchier i Ercilla, 2013. Foto: Rodrigo Abd/TT

Mapuchefolket i södra Chile har länge kämpat för rätten till sina traditionella marker. Nu presenteras förslag för hitta lösningar på konflikten mellan mapuchefolket och staten.

En presidentkommission har lagt fram 50 förslag för att stärka ursprungsbefolkningens rättigheter och representation i Chiles parlament.

Mapuchefolket, som är landets största ursprungsbefolkning, utgör nära 5 procent av Chiles befolkning på knappt 18 miljoner. Ledare för mapuchefolket anklagar polisen i regionen för att bidra till fler sammanstötningar och militarisering av områden. Skogsbolag och markägare kallar mapuchierna för terrorister och kräver hårda tag mot dem.

Bland de nya förslagen föreslås att ett nationellt register ska inrättas för våldsoffer och att de som utsatts för våld också ska få möjlighet till ersättning. Även stöd till ekonomisk utveckling föreslås, samt möjligheter att återlämna mark till ursprungsbefolkningen.

Kommissionen menar att de drabbade som tillhör mapuchefolket och andra som fallit offer för våldet i regionen bör få en offentlig ursäkt av regeringen.

Förslagen har lagts fram efter ett dussintal attacker som riktats mot lastbilar och förråd som tillhör skogsbolag i regionen Araucania. I samband med attackerna har mapucherörelsen ställt flera krav. Kulmen av attackerna nåddes den 3 januari, som är årsdagen för när den unge mapucheaktivisten Matías Catrileo sköts ihjäl av polis 2008, och den 4 januari, som är datumet för mordbranden 2013 när paret Werner Luchsinger och Vivian Mackay omkom.

Det handlar inte om frånvaro av rättssäkerhet. Det handlar om brist på respekt och kränkningar av dessa människors mänskliga rättigheter.
Carlos Bresciani, jesuitpräst i Tirúa

Branschorganisationen Sofifa, som de två största skogsbolagen i regionen Araucania tillhör, uppger att ”regionen inte längre styrs av rättsstatsprincipen”. Sofifa menar också att ”regeringens oförmåga att bemöta dessa attacker, eller att fylla sin funktion i arbetet med brottsbekämpning och bestraffning av brott, är uppenbar”.

– Det handlar inte om frånvaro av rättssäkerhet. Det handlar om brist på respekt och kränkningar av dessa människors mänskliga rättigheter. Det är det allvarligaste. Det är regeringen som underminerar deras rättigheter. Att tala om en frånvaro av rättssäkerhet är bara en ursäkt för att placera ut militär i området, säger Carlos Bresciani, en jesuitpräst som bor i Tirúa som är ett område som är påverkat av konflikten.

Den katolske biskopen Héctor Vargas, som lett kommissionens arbete, säger att Araucania är en skadad och splittrad region som står inför allt större problem. Det handlar om en historisk skuld till mapuchefolket och den svåra situationen för de som utsatts för våldsamheterna på landsbygden.

Regionen beskrivs som en av de fattigaste i landet och den genomsnittliga inkomsten är motsvarande 3 300 kronor i månaden, långt under det nationella genomsnittet på 4 900 kronor.

Det finns ingen hänvisning till polisens våld mot mapuchefolket eller hur skogindustrin gynnats.
José Aylwin, chef för Observatorio Ciudadano

Enligt José Aylwin, chef för organisationen Observatorio Ciudadano, saknas dock ett rättighetsbaserat synsätt i kommissionens förslag, särskilt när det gäller rätten till traditionella marker.

– Det finns ingen hänvisning till polisens våld mot mapuchefolket eller hur skogindustrin gynnats, säger han.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

facebook-grupp

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga