Gymnasieelever i strejk mot deportationer

De senaste månaderna har det mobiliserats mot deportationer av barn och unga runtom i landets skolor. Eleverna på Globala gymnasiet i Stockholm kan inte stillatigande se sin skolkamrat Jagaa och hans familj, som bott i Sverige i sju år, utvisas till Mongoliet. Över 600 elever på skolan planerar nu att gå ut i en social strejk till stöd för sin kamrat.

Inrikes
Den 15 februari planerar eleverna på Globala gymnasiet i Stockholm att gå ut i skolstrejk till stöd för sin skolkamrat Jagaa och hans familj.
Foto: Janerik Henriksson/TT

Konsekvenserna av de nya temporära asyllagarna är nu påtagliga. Detta har lärare och elever på skolor runt om i landet gjort allmänheten varse om.

De senaste månaderna har Sverige sett en stor mobiliseringen mot deportationer av barn och unga, just i skolorna. Lärare har samlat till protester och skrivit på upprop för sina utvisningshotade elever, och solidaritetsaktioner arrangeras titt som tätt av elever vars kompisar och klasskamrater drabbats av lagändringen.

Den 15 februari är det dags igen. Då går eleverna på Globala gymnasiet i Stockholm ut i skolstrejk till stöd för sin skolkamrat Jagaa och hans familj.

Familjen har varit i Sverige tillsammans sedan 2010 på arbetstillstånd, men när pappan skulle få sitt förnyat en tredje gång, och därmed möjlighet att permanenta det, krånglade arbetsköparen och de fick avslag. De sökte därefter asyl, men med skärpta regler och utan arbetsintyg var spelrummet minimalt.

Nu ska familjen utvisas till Mongoliet där Jagaa och hans lillebror, av allt att döma, riskerar att hamna i utanförskap.

– Det finns en stor risk att Jaaga kommer behöva gå i skolan med lågstadieelever i Mongoliet, eftersom han inte kan språket tillräckligt bra. Än värre blir det för hans lillebror som är född här. Sverige är det land där de har sina liv, säger Otto Boldemann från strejkkommittén på Globala gymnasiet.

Än så länge har det hållits fem stormöten i skolans aula, vilka fått bra genomslag. Och som det verkar nu kommer även andra gymnasieskolor runt om i Stockholm att ansluta sig.

– Vi hoppas såklart på att alla elever går ut i strejk. Vi har även haft en namninsamling på internet med över 1 500 underskrifter. Det och elevers engagemang på skolan och i Stockholm talar för att stödet är stort. Vi vet inte om lärarna kommer att delta med tanke på att de troligen har strejkförbud i sina kollektivavtal, men de är väldigt välkomna, säger Jonathan Granlöf som också han är med i skolans strejkkommitté.

Otto Boldemann och Jonathan Granlöf sätter båda stor tilltro till strejken som kampmetod för att tvinga fram eftergifter i ett system som de upplever inte lyssnar på dem.

– Vi är i ett politiskt läge med ökad skepsis mot invandrare och en regering som för en hård linje i sin migrationspolitik. Vi tror att en sån här strejk är ännu viktigare i dag då samhällsdebatten förändrats, säger de och fortsätter:

– När man inte har möjlighet att göra sin röst hörd i allmänna val och tas mindre seriöst i administrativa och politiska sammanhang på grund av sin ålder, så är strejk det som ger oss makt att påverka. I stället för att bakom lyckta dörrar diskutera med Migrationsverket så vill vi visa vårt stöd offentligt och så kraftfullt som möjligt.

2014 utförde eleverna på Globala gymnasiet en blockad mot Sverigedemokraternas ungdomsförbund.
Foto: Privat

De senaste åren har det arrangerats en rad strejker på Globala gymnasiet i syfte att lyfta olika frågor. Till exempel så gick eleverna 2012 ut i strejk i solidaritet med sina lärare. Efter en konsekvensanalys kom de fram till att de nya löneavtalen lika mycket skulle påverka deras egen skolgång.

–Ja, Globala gymnasiets elever har tidigare arrangerat strejker och politiska aktioner. Till exempel så arrangerades 2012 en skolstrejk med 400 elever till stöd för lärarnas situation och 2014 gjorde vi en blockad mot Sverigedemokraternas ungdomsförbund, berättar Jonathan Granlöf.

Även de solidaritetsstrejker som arrangerats på en gymnasieskola i Gävle tycks ha inspirerat kommittén.

– Det har funkat tidigare. Skolstrejken i Gävle i maj 2013 till stöd för de hungerstrejkande afghanska barn och ungdomar som riskerade utvisning slutade med att de fick stanna i Sverige, säger Jonathan Granlöf.

Det går att se de här exemplen som former av social strejk. Till skillnad från den ”konventionella” strejken så kopplar den sociala ihop flera sfärer och kamper i samhället, samt inkluderar fler grupper. Grupper som i traditionellt mening inte kan eller får strejka, till exempel prekärt anställda, studenter, pappers- och arbetslösa. Den har också krav som sträcker sig utanför arbetsrättens domän, men som inte sällan berör dessa frågor.

– Det bästa scenariot skulle vara att Jagaa och hans familj får stanna. Vi vill med strejken humanisera sådana här fall, som blir allt vanligare i Sverige, där strul med arbetsgivaren gör så att människors liv och drömmar tas ifrån dem, säger Otto Boldemann.

Klockan 10.10 den 15 februari lämnar Globala gymnasiets över 600 elever, samt solidariserande skolors elever sina lektioner för att visa sin solidaritet med Jaaga och hans familj.  På kvällen arrangeras även en demonstration på Medborgarplatsen i Stockholm i hopp om att uppmärksamma Jaagas fall men också liknande.