Få chefer döms för byggarbetares död

Minst 73 byggnadsarbetare dog på jobbet mellan 2008 och 2014, men bara i fem fall dömdes ansvariga chefer. Enligt Janne Flyghed, professor i kriminologi, saknas både kompetens och resurser hos polis och åklagare, samtidigt som företagen har mycket av båda.

Inrikes
Två personer omkom och en tredje skadades allvarligt i en arbetsplatsolycka i Hjorthagen i Stockholm på i november 2014. Fortum var ansvariga för bygget.
Foto: Jessica Gow/TT

Mellan 2008 och 2014 dödades åtminstone 73 byggnadsarbetare på arbetsplatsen. Men i bara fem fall behövde cheferna ta ansvar.

Enbart 15 av dödsfallen ledde till åtal för vållande till annans död och av dessa ledde bara fem till fällande dom, det visar en sammanställning gjord av SVT:s uppdrag granskning. Ingen dömdes till fängelsestraff.

– Det är ett misslyckande att man har en lagstiftning där man inte kan ställa folk till svars när människor dör på sina jobb, säger Lars Hildingsson, andra förbundsordförande för Byggnads.

Det är det klassiska fallet när det gäller brott utförda av företag eller stater. När man är ute och utreder mäktiga intressen har de helt andra typer av försvarsresurser.
Janne Flyghed, professor i kriminologi

Janne Flyghed är professor i kriminologi på Stockholms Universitet. Tillsammans med tre andra forskare gjorde han 2013 en genomgång av arbetsmiljöbrotten i Sverige mellan 2006 och 2010. Siffrorna från byggbranschen känns igen.

– Det handlar förmodligen om att man ser den här typen av brott på annat sätt än andra brott. Men de är också svårare att leda i bevis, säger han.

I sin genomgång kunde forskarna konstatera flera försvårande omständigheter när det gällde arbetsmiljöbrott, oavsett allvar. På grund av brist på både resurser och engagemang är det inte ovanligt att arbetsplatserna inte ens besöks.

Många gånger är de inspektioner som görs dessutom annonserade i förväg och forskarna kunde hitta belägg för att företagen ”städat bort” farliga saker.

Janne Flyghed.
Foto: Stockholms universitet

Vad de också kunde konstatera var den skriande bristen på kompetens och resurser hos polis och åklagare som ska utreda fallen. Extra problematiskt blir det när de misstänkta företagen dessutom har både resurser och kompetens.

– Det är det klassiska fallet när det gäller brott utförda av företag eller stater. När man är ute och utreder mäktiga intressen har de helt andra typer av försvarsresurser. Det är en hel arsenal med kompetenta jurister. Ställs det i relation till den kompetens och de resurser som åklagare och poliser har, då blir det så här många gånger. Vilket givetvis är helt oacceptabelt, säger Janne Flyghed.

Samtidigt tillhör just skador i byggbranschen den typ av arbetsskador som är lättast att leda i bevis. Skadorna är oftast fysiska och kan beläggas i sig. I de branscher där skador är av mer psykisk natur är det än svårare att lagföra.

Om det nu är svårt att få någon dömd i byggbranschen, vad säger det om situationen i branscher där skadorna är mindre synbara?

– Att den är helt katastrofal. Det är ett stort jävla mörker. Om skadorna inte går att föra i bevis i de här tydliga fysiska fallen, då är det givetvis mycket svårare i de psykosociala, säger Janne Flyghed.