Inrikes #5/2017

Vårdarbetsmiljön sämre enligt anmälningar

Enligt Arbetsmiljöverkets inspektör handlar de flesta anmälningar som kommer från vårdsektorn om svår stress, utmattning och svårigheter att hinna med sina arbetsuppgifter under arbetstiden. Foto: Henrik Montgomery/TT

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om allvarliga arbetsmiljöbrister i vården ökar. De senaste tio åren har antalet gått från 7 till 28 stycken per år, bara från Vårdförbundet. Varje anmälning måste tas på allvar, enligt Arbetsmiljöverket.

Arbetsmiljön på landets vårdinrättningar tycks bara bli värre och värre. Ett mått på det är antalet fackliga anmälningar till Arbetsmiljöverket. De senaste tio åren har antalet anmälningar per år, bara från Vårdförbundet, fyrdubblats.

 FAKTA: 6:6a-anmälan

  • Benämningen kommer av skrivningen i arbetsmiljölagens 6 kapitels paragraf 6 a. Paragrafen reglerar vad ett skyddsombud ska göra vid allvarliga arbetsmiljöproblem.
  • En anmälan till arbetsmiljöverket föregås av att skyddsombud anmäler bristen till arbetsköparen. Därefter har denna 14 dagar på sig att lämna skriftligt besked om åtgärder.
  • Om arbetsköparen inte agerar tillräckligt går frågan vidare till Arbetsmiljöverket som gör en inspektion och därefter framställer eventuella krav på arbetsköparen med hot om böter.

– Det första man måste säga är att det är allvarligt med en sådan ökning. En fyrdubbling av andelen kan inte vara annat, säger Johan Larson, vice ordförande för Vårdförbundet.

Tidningen Vårdfokus har sammanställt uppgifter från Arbetsmiljöverket om antalet inrapporterade anmälningar från Vårdförbundet. Det rör sig om så kallade 6:6a-anmälningar, vilket är det inomfackliga namnet på en anmälan om allvarliga arbetsmiljöbrister. Från att ha legat på 7 stycken 2006 var antalet anmälningar förra året uppe i 28 stycken. Med undantag från några toppar – bland annat gjordes det 41 anmälningar 2014 – visar kurvan på en kraftig ökning. Det är en utveckling som, enligt Arbetsmiljöverket, bör tas på största allvar.

– Man ska absolut ta det på allvar. Det är väldigt få gånger som Arbetsmiljöverket helt och hållet avvisar eller avslår en framställan, väldigt få. I de flesta fall ligger det också mycket allvarliga brister bakom, säger Monica Engström, inspektör på Arbetmiljöverket region väst.

Även om en anmälan är en partsinlaga tyder den på att arbetsplatsen lider av komplexa arbetsmiljöproblem som ofta föregåtts av en långdragen process mellan fack och arbetsköpare. Monica Engströms upplevelse är att när väl en anmälan kommer har den processen brutit samman. Hon är inte förvånad över att just vårdsektorn uppvisar denna ökning.

– Man har ett så starkt inflöde av patienter och heller inte tillräckligt med personal, vilket leder till en ökad arbetsbelastning. Är det så att man inte ens har tillräckligt antal under- och sjuksköterskor till grundbemanningen är det inte konstigt att man upplever arbetsmiljöproblem.

Monica Engström, inspektör på Arbetsmiljöverket.
Monica Engström, inspektör på Arbetsmiljöverket. Foto: Privat

Enligt henne rör sig de flesta anmälningar som kommer från vårdsektorn om svår stress, utmattning och svårigheter att hinna med sina arbetsuppgifter under arbetstiden. Det är också många gånger vad Arbetsmiljöverket finner när de gör inspektion, och inget som kommer som en överraskning för Vårdförbundet.

Det kan vara ett oerhört lidande bakom varje anmälan. Det är både våra medlemmar som kommit i kläm och patienter. Det vet vi att om våra medlemmar har dålig arbetsmiljö levererar de inte lika god vård, säger vice ordföranden Johan Larson.

Det kan vara ett oerhört lidande bakom varje anmälan.
Johan Larson, vice ordförande, Vårdförbundet

Enligt Johan Larson är antalet anmälningar ett symptom på att den svenska vården lider av svåra strukturella brister. Han nämner organisationsbantning, vårdplatsneddragning och ökat patienttryck som delförklaringar till den negativa utvecklingen. Men han säger också att de försämrade villkoren för de arbetande nu börjar få konsekvenser. Det handlar om personalflykt, men också den än värre situation som uppstår för den personal som stannar kvar.

– 2006 kunde jag störa mig på att arbetsgivare kunde vara så säkra på att ha kvar våra medlemmar i arbete att de kunde ge så dåliga villkor. Det har förändrats. Det funkar inte längre att ha sämre arbetsvillkor för en kvinnodominerad sektor. Det funkade fram till 2006, sedan började det hända saker, säger han.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga