Artikel 1 av 2

Kris tvingar Region Skåne till lokalt avtal

Protesterna har gett resultat. Vårdpersonalen i Skåne slipper nu vänta i ett och ett halvt år på arbetstidsförkortning och återhämtningstid. Detta sedan Vårdförbundet och Region Skåne har tecknat ett lokalt avtal som täcker upp tills det centrala avtalet börjar gälla.

Inrikes
Den skånska sjukvården befinner sig i en djup kris med personal som tröttnat på de tuffa villkoren och regionens lomhördhet och flytt både sina arbetsplatser och yrket. Värst drabbat är Malmö som till årsskiftet kan stå utan fungerande förlossningsvård.
Foto: Johan Nilsson/TT

Nattarbetande vårdanställda i Skåne behöver inte vänta tills våren 2018 på att få den arbetstidsförkortning som möjliggör återhämtning mellan krävande pass. Sent på måndagen undertecknade Region Skåne och Vårdförbundet ett lokalt avtal som förkortar väntan på att det centrala avtalet ska börja gälla. Men i vissa avseenden är det nya avtalet också bättre.

– Vi var färdiga med avsiktsförklaringen sent i måndags. Det känns bra, vi är nöjda. Det var ett bra förhandlingsklimat och en konstruktiv förhandling. Det har varit ett låst förhandlingsklimat i många år, säger Mats Runsten ordförande för Vårdförbundet i Skåne.

Det nya avtalet börjar gälla från och med den 1 januari nästa år, men ska vara totalt inför den 31 maj. Avtalet följer den centrala överenskommelsen om att ge dem som arbetar omväxlande natt- och dagpass sänkt med två timmar i veckan.

Men för dem som arbetar enbart natt ger det lokala avtalet ytterligare två timmars förkortning, vilket innebär att de hamnar på en arbetsvecka om 32 timmar.

– Det känns väldigt bra. Från regionens sida är vi väldigt nöjda och hoppas nu tillsammans med Vårdförbundet och medarbetarna kunna utveckla den skånska sjukvården, säger Alf Jönsson, regiondirektör i Region Skåne.

Självklart är det så att regionen här i Skåne har skrivit detta avtal för att kunna behålla personal. Det är inte enbart av vänlighet och omtanke.
Mats Runsten, ordförande för Vårdförbundet i Skåne

Den skånska sjukvården befinner sig i en djup kris med personal som tröttnat på de tuffa villkoren och regionens lomhördhet och flytt både sina arbetsplatser och yrket. Sjuksköterskor, barnmorskor och specialistsjuksköterskor har i protest sagt upp sig över hela Skåne.

Regionen har inte kunnat hitta personal som är villig att arbeta med de villkor som personalen lämnat. Värst drabbat är Malmö som vid årsskiftet kan stå utan fungerande förlossningsvård på grund av personalbrist.

Med avtalet hoppas Alf Jönsson på att regionen kan framstå som en mer attraktiv arbetsköpare, få stopp på flykten och kunna rekrytera.

– Självklart är det så att varken Vårdförbundet eller vi vill ha den här situationen och det är därför vi gemensamt drivit på att få en överenskommelse tidigare, säger han.

Men hans beskrivning av regionens avtalsvilja är knappast något som det råder enighet kring. Att återinföra den arbetstidsförkortning som försvann i samband med att arbetsköparna sade upp det centrala nattarbetstidsavtalet för sex år sedan har varit ett ständigt återkommande krav från personalen.

Vårdförbundet har under de senaste sex åren försökt få till stånd ett nytt avtal, men arbetsköparna har hårdnackat avvisat förbundets krav. När inget centralt avtal kunnat nås har facket under de senaste två åren kämpat för att teckna lokala avtal, men med några få undantag även där fått nobben.

För Mats Runsten råder det ingen tvekan om vad som fått regionen att byta fot: utan protesterna hade avtalet aldrig kunnat tecknas.

– Det är mycket tack vare de anställda, våra medlemmar och andra som har tagit strid och offrat så mycket. Självklart är det så att regionen här i Skåne har skrivit detta avtal för att kunna behålla personal. Det är inte enbart av vänlighet och omtanke, säger Mats Runsten.

Det lokala avtalet innebär också nya flextidsregler och ett nytt avtal om samverkan med facket. Redan existerande lokala avtal kommer att revideras för att harmoniera med det nya regionsavtalet.

Artikel 2 av 2

”Åratal innan de återvunnit förtroendet”

Tid för återhämtning har varit ett ständigt återkommande krav för de skånska sjuksköterskorna som till slut sagt upp sig i protest. En av dem är Emma Lilja Lindvall – men nytt avtal till trots kommer hon ändå fullfölja uppsägningen.

Inrikes
Att ett avtal nu är på plats räcker inte för att nattsjuksköterskorna ska ändra sig och återgå som sjuksköterskor på barnkliniken i Helsingborg. Förtroendet för arbetsköparen, Region Skåne, har körts i botten efter år av usla villkor.
Foto: Jan Emmanuelsson/TT

Den sex år långa väntan på att få tid för återhämtning för dem som jobbar natt, har varit ett återkommande motiv till att många skånska vårdarbetare sagt upp sig. Men att ett avtal nu är på plats räcker inte för att Emma Lilja Lindvall ska ändra sig och återgå till nattarbetet som barnsjuksköterska på barnkliniken i Helsingborg.

– Jag har tröttnat för ganska länge sedan, inte på jobbet men på hur regionen skött det hela, och kände att nu får det vara så här. Det har absolut skett förbättringar, men som det är nu tänker jag inte gå tillbaka till min gamla tjänst, säger hon.

Emma Lilja Lindvall.
Foto: Privat

Emma Lilja Lindvall har inte haft tid att sätta sig in i det nya avtalet, men ser det ändå som positivt att det börjar röra på sig. Enligt henne råder det ingen tvekan om att regionens svängning till att gå med på ett nytt avtal beror på personalens protest.

Hon tror att regionen nu insett att de inte har råd att inte lyssna på personalen.

– De har inte så mycket val. Vi har ju stått ganska enade som barnsjuksköterskor, barnmorskor och sjuksköterskor och har stått fast vid de krav vi haft. När det var så många som inte tog tillbaka sina uppsägningar har de blivit nervösa. De förstår nog nu att de måste göra något, säger hon.

Den här situationen har pågått under så många år och så många har tröttnat.
Emma Lilja Lindvall, tidigare nattsjuksköterska på barnkliniken i Helsingborg

Bland hennes tidigare arbetskamrater på avdelningen kommer fortfarande sex personer att sluta. Själv har Emma Lilja Lindvall nu fått ett annat jobb inom vården, som inte innebär nattarbete och som hon känner sig positiv inför.

Hon säger också att hon ser regionen som problemets kärna. Att avtalet kommer nu är bra, men det kommer inte i sig att innebära att förtroendet för regionen återupprättas bland arbetskamraterna. Det kommer regionen få kämpa med under år framåt.

– Nej, det har gått för långt. Den här situationen har pågått under så många år och så många har tröttnat. Med den här situationen krävs det ordentliga förbättringar innan förtroendet kan komma tillbaka, säger hon.