Turkiets repression – en stor skam för Sverige

EU:s flyktingavtal med Turkiet är en pakt med djävulen där priset är ond bråd död. Efter den nya katastrofen i Medelhavet där minst 239 människor drunknade och därtill nattens arresteringar av elva HDP-ledamöter är det hög tid att alla relationer med Turkiet skrotas. Om det här måste vi berätta.

Kommentar
Johan Apel Röstlund, reporter på Arbetaren.
Foto: Snezana Vucetic Bohm

Det är inget annat än en stor skam att EU:s avtal med Turkiet fortfarande gäller. Det skulle givetvis aldrig skrivits under, men nu är det hög grad att papperen rivs och relationerna skrotas.

Så här. Ett knappt dygn efter det att två båtar kantrat och minst 239 människor, varav många barn, drunknat utanför Libyens kust grips elva parlamentsledamöter från det prokurdiska vänsterpartiet HDP i det allt mer auktoritära Turkiet.

HDP är landets fjärde största parti och en drivande kraft för mänskliga rättigheter och öppenhet och lockar betydligt fler väljare än de sedan länge förtryckta kurderna i Turkiets hårt drabbade sydöstra delar.

Den senaste tidens upptrappade trakasserier och massarresteringar av oppositionella, journalister och människorättsaktivister gör att president Erdoğan stärkt sin makt och landet går nu med stormsteg mot en stenhård diktatur.

Samtidigt gäller fortfarande EU:s flyktingavtal, underskrivet av unionens samtliga 28 regeringschefer inklusive den svenska statsministern Stefan Löfven i mars tidigare i år, vilket ger Turkiet omkring 30 miljarder kronor för att hålla flyktingar borta från Europa.

President Erdoğan fortsätter att håva in pengarna från bland annat Sverige och styr sitt land med järnhand utan mer än några tafatta försök till försiktig kritik från EU-ledarna.

En pakt med djävulen där priset är ond bråd död. För aldrig tidigare har så många flyktingar drunknat bland Medelhavets vågor. Fruktansvärda bilder på flytvästar och händer som desperat försöker hålla huvudena över vattenytan talar sitt tydliga språk.

Den senaste statistiken från FN visar också att det hittills i år drunknat minst 4220 människor. Ofattbara siffror och ett givet resultat av den strypta flyktvägen via just Turkiet, vilket gjort att allt fler tar den betydligt mer riskabla och längre resan från Nordafrikas kust i hopp om att nå Europa.

Sannolikheten att dö är nu enligt flyktingorganet UNHCR 1 på 88. Men president Erdoğan fortsätter att håva in pengarna från bland annat Sverige och styr sitt land med järnhand utan mer än några tafatta försök till försiktig kritik från EU-ledarna. Han vet nämligen vad avtalet är värt och gör som han vill inför en tyst omvärld som inte vill riskera att stöta sig med det mäktiga Natolandet. Tystar regimkritiker, fängslar oppositionella och utfärdar arresteringsorder på obekväma parlamentsledamöter allt medan EU låter avtalet fortskrida.

Det är inget annat än en stor skam att den turkiska ambassadören i Stockholm fortfarande inte kallats upp till regeringen. I grannlandet Syrien – ett helvete på jorden just nu – attackerar turkisk militär kurdiska styrkor som länge slagits mot terrorsekten IS. Målet är att döda hoppet om kurdiskt självstyre – där, liksom på hemmaplan.

Om det här måste vi berätta och jag hoppas att historien kommer att döma alla de som försvarar flyktingavtalet med Turkiet hårt.

Med den upptrappade stämningen, hoten och förföljelsen av landets vänsteropposition riskerar utvecklingen att leda till inbördeskrig och ökad aktivitet hos den militanta PKK-gerillan. Något som skulle spela Erdoğan i händerna genom växande acceptans och förståelse för nya undantagslagar som gör det omöjligt att bedriva någon som helst öppen kritik mot förtrycket.

Men bland EU-ledarna inget nytt. Den rödgröna regeringen i Sverige förlängde i veckan ID-kontrollerna i Öresund, ytterligare en skamfläck och en avgörande bricka i den allt mer brutala flyktingpolitik som skördar tusentals liv varje år.

Om det här måste vi berätta och jag hoppas att historien kommer att döma alla de som försvarar flyktingavtalet med Turkiet hårt. Själv känner jag inget annat än djupaste förakt mot dem som låter vansinnet fortsätta. Riv förbindelserna och säkra flyktvägarna in i Europa!