Svartlistade kämpar vidare efter delseger

Närmare 800 svartlistade brittiska byggarbetare får skadestånd på sammanlagt 590 miljoner kronor. Men de drabbade fortsätter kämpa för en offentlig utredning av affären. De kräver också att de inblandade företagen, däribland svenska Skanska, ska portas från offentliga uppdrag.

Utrikes
Sveriges dåvarande statsminister Reinfeldt och Storbritanniens nu avgående premiärminister Cameron 2010 vid ett möte med svenska Skanska vid ombyggnaden av The Royal London hospital. Skanska är ett av de företag som ägnade sig åt att svartlista brittiska byggnadsarbetare.
Foto: Adrian Dennis/TT

De svarlistade brittiska byggarna vann skadestånd på sammanlagt 590 miljoner från de inblandade företagen. Men trots segern är kampen långt ifrån över. Striden fortsätter för att företagen, däribland den svenska byggjätten Skanska, offentligt ska ställas till svars genom en statlig utredning.

– Det är en oerhörd seger, men ersättning är i sig inte rättvisa. Kampen fortsätter tills de företagsdirektörer som orkestrerade den här kränkningen av mänskliga rättigheter hålls ansvariga för sina handlingar, säger Dave Smith, sekreterare i en av de svartlistades organisationer, Blacklist Support Group.

Foto: Privat
Dave Smith.
Foto: Privat

Rättegången som skulle ha hållits i maj mot de över 40 byggnadsbolagen, som i en gemensam hemlig svartlistningsorganisation samlat uppgifter på över 3200 byggnadsarbetare, blir inte av. Detta sedan bolagen i sista stund gått med på att ekonomiskt ersätta de 771 arbetare, som med stöd av sina respektive fackföreningar, stämt bolagen.

Ersättningarna varierar mellan närmare 30 000 och 2,3 miljoner svenska kronor. Unite är ett av de fackförbund som varit med och stöttat med rättshjälp.

– Unite är stolta över att ha kämpat ända till slutet för att få det maximala vi bedömde vara möjligt mot dessa företag som var tvungna att släpas vilt sparkandes och skrikandes för att göra hittills oöverträffade erkännanden i oktober, sade Howard Beckett, rättschef på Unite till tidningen The Guardian tidigare i vår.

ör sju år sedan, när det olagliga svartlistningsregistret upptäcktes, förnekade bolagen allt och vägrade betala oss en pence. Nu var de tvungna att be om ursäkt krälandes i gruset och betala oss mångmiljonbelopp.
Dave Smith, sekreterare i Blacklist Support Group

Men i överenskommelsen ingick också att bolagen skulle framföra en offentlig ursäkt som i maj lästes upp i högsta domstolen. Ursäkten har i delar citerats av The Guardian och innehöll delvis nya uppgifter.

Den svartlistning som skedde på grundval av ”misstänkt politisk tillhörighet eller åsikter, eller upplevd militans”, hade inletts redan i slutet av 1960-talet. Men under 1990-talet formaliserades listan genom den hemliga organisationen som tillfrågades varje gång ett av bolagen skulle nyanställa.

”Den här processen ledde ofta till en utebliven anställning eller att personen avskedades om den redan var anställd när det aktuella namnet sammanföll med en registerpost”, erkände bolagen.

– För sju år sedan, när det olagliga svartlistningsregistret upptäcktes, förnekade bolagen allt och vägrade betala oss en pence. Nu var de tvungna att be om ursäkt krälandes i gruset och betala oss mångmiljonbelopp, säger Dave Smith.

Men trots segern är inte de svartlistade nöjda förrän företagen får smaka på sin egen medicin.

–Vi fortsätter kämpa för en statlig utredning som de inte kan köpa sig fria från. Men vi kampanjar också för att de svartlistande företagen ska portas från alla offentligt finansierade projekt. Det är något Labour har lovat inkludera i sitt valmanifest, säger Dave Smith.