Inrikes

Fem år för hjärnan att ta igen sig efter skiftarbete

Att arbeta skift ökar inte bara risken för diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och bröstcancer, det är också skadligt för hjärnan. Här en arbetare på SSAB:s järnverk i Oxelösund. Foto: Marcus Ericsson/TT

Skiftarbete resulterar i försämrad tankeverksamhet som håller i upp till fem år att sista skiftet jobbats. Det visar en studie vid Uppsala universitet och Malmö högskola. Arbetsköparna borde betala mer för ohälsosam arbetsmiljö, anser LO.

Att arbeta skift ökar inte bara risken för diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och bröstcancer, det är också skadligt för hjärnan. Tidigare studier har visat att skiftarbete innebär nedsatt kognitiv förmåga, det vill säga hjärnan blir långsammare än för de som arbetar på regelbundna tider.

Men nu visar en studie vid Uppsala universitet och Malmö högskola att det tar upp till fem år för hjärnan att återhämta sig efter att arbetaren slutat jobba skift.

Vår studie visar att man som skiftarbetare måste satsa på en hälsosam livsstil utanför jobbet, särskilt med tanke på hjärnans hälsa. Effekten av skiftarbete är inte bara akut, det tar fem år att återställa skadan, säger Christian Benedict, docent på Institutionen för neurovetenskap, som tillsammans med fem andra forskare genomfört studien.

Vi är biologiskt gjorda för att sova om natten. Resultaten förvånar mig inte ett dugg. Jag har själv jobbat skift och vet att man blir lite ”dum i huvudet”.
Sten Gellerstedt, utredare på LO

Studien genomfördes på 7000 personer. Skiftarbetare och icke-skiftarbetare fick genomföra ett så kallat Trail making-test, som även används för att undersöka demens. Skiftarbetarna var klart långsammare i sin lösning av testuppgiften. Först när personerna varit skiftlösa i fem år kunde de lösa uppgiften i samma hastighet som de som inte jobbar skift.

Sten Gellerstedt. Foto: LO

Det är en bild som Sten Gellerstedt utredare på LO känner igen sig i.

– Vi är biologiskt gjorda för att sova om natten. Resultaten förvånar mig inte ett dugg. Jag har själv jobbat skift och vet att man blir lite ”dum i huvudet”, säger han.

Men trots de bevisade fysiska och mentala skadeverkningarna är både Christian Benedict och Sten Gellerstedt överens om att skiftarbete är en nödvändighet. Vården måste fungera dygnet runt, värmeverk och stålverk kan inte avbryta processerna när klockan passerat 24.

Enligt arbetstidslagen råder det nattarbetesförbud i Sverige. Det innebär att arbete generellt inte får förläggas mellan klockan 24 och klockan 05. Men det finns undantag.

Lagen säger att nattarbete får förläggas om ”det är nödvändigt med hänsyn till arbetets art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter. Men även om företagets verksamhet inryms i dessa undantag så kan de få dispens om en överenskommelse kan göras med kollektivavtalsslutande fack.

Det finns butiker som ska ha öppet sent, eller plötsliga krav på att städning måste ske klockan fyra på natten. Då måste man fråga sig, varför ska det det?
Sten Gellerstedt, utredare på LO

Enligt Sten Gellerstedt har arbetsköparna blivit mer benägna att försöka få till undantag, särskilt inom byggbranschen.

– Det finns butiker som ska ha öppet sent, eller plötsliga krav på att städning måste ske klockan fyra på natten. Då måste man fråga sig, varför ska det det? Vissa jobb som inte behövs ska inte ges dispens. Nu är det tryck på att arbete inom byggsvängen ska ske även på natten. Det får man passa upp med. Det kan få katastrofala följder, säger han.

Det finns företag som satsar och förstår hur viktigt det är. Det finns också många som inte gör det.
Christian Benedict, docent i neurovetenskap

Christian Benedict menar att det finns flera sätt som den anställda kan lindra skadeverkningarna av skiftarbetet – genom en hälsosam livsstil, tillräcklig sömn och motion. Men samtidigt är det dokumenterat att just skiftarbetare har en tendens att både röka, dricka mer och motionera mindre. Han anser att det är viktigt att företagen, där skiftarbete förekommer, lägger resurser på att förmå sin personal att sköta hälsan.

– Det finns företag som satsar och förstår hur viktigt det är. Det finns också många som inte gör det. Jag har gett föreläsningar för olika företag i Stockholm. De flesta räknar bara ”hur många kronor måste jag investera och hur mycket får jag ut?”. De ser inte att de kan nyttja sin personal bättre om de också mår bättre, säger han.

Christian Benedict. Foto: Uppsala universitet

Sten Gellerstedt säger att respekten och förståelsen för arbetarnas hälsa följer de behov arbetsköparna har av att behålla dem i företaget.

– Etablerade industrier som hållit på länge och där man har anställda som är skickliga som man vill ha kvar, där försöker man. På andra ställen där man kan byta ut folk enkelt är det tvärtom. Där slösar man med människor.

Han uppmanar alla företagare som har skiftarbete att noga studera forskningen kring vilka negativa effekter det har på de anställda. Men även vad som kan göras för att lindra dem och ta ansvar.

– Har man en ohälsosam arbetsmiljö bör man betala för det. Kostnad för motion och informationskampanjer som motiverar personalen till motion och hälsosam kosthållning bör man lägga till lönekostnaden, säger Sten Gellerstedt.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984