Högern och näringsliv i enad front för låga löner

Flera arbetsköparorganisa­tioner driver frågan om lägre lägstalöner i avtalsrörelsen. Nu gör borgerliga partier och Svenskt Näringsliv gemensam sak och kräver lägre löner – en politisk ytterlighet som har blivit acceptabel, enligt ekonomihistoriker.

Inrikes
Foto: Lars Pehrson/TT
Arbetsköparorganisationerna vill se till att lägstalönerna hamnar mellan 14 000 och 16 000 kronor i månaden. Svenskt Näringsliv vill få till den här typen av förändringar trots att de säger sig vilja värna den svenska modellen.
Foto: Lars Pehrson/TT

I flera branscher måste facken under avtalsrörelsen tackla arbetsköparnas krav på frysta lägstalöner, vilket i praktiken innebär en sänkning. Nu gör borgerliga politiker och Svenskt Näringsliv gemensam sak för att sätta press på facken, något som inte hör till vanligheterna, enligt Erik Bengtsson, ekonomihistoriker vid Lunds och Göteborgs universitet.

– De politiska partierna hämmas ju oftast av att i den svenska modellen är det parterna och inte politikerna som reglerar villkoren i arbetslivet. Det är väldigt slående att de släppt det i år, säger han till Arbetaren.

De lägsta lönerna ska sänkas ”väsentligt under nuvarande nivåer” för att nyanlända ska kunna få jobb. Det var budskapet som i måndags lades fram av Arbetsmarknadsekonomiska rådet.

Därmed sållar sig även, det av Svenskt Näringsliv finansierade, rådet till den enade fronten mot lönenivån. Med rådets slutsats skickades också en uppmaning till fack och arbetsköpare att komma överens om sänkta lägstalöner i avtalsrörelsen.

–  Min personliga uppfattning är att lönen för sådana här jobb bör ligga runt 15 000 kronor i månaden, sade rådets ordförande Lars Calmfors till Arbetsmarknadsnytt.

Nivån matchar precis det förslag på mellan 14 000 och 16 000, som Liberalerna presenterade några dagar innan. Under februari har både Kristdemokraterna och Centerpartiet lagt likadana förslag. Tillsammans med förslagen skickade också C-ledaren Annie Lööf med hotet att om inte parterna införde det i avtalen skulle förändringen ske politiskt.

Samma hot upprepades sedan av Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne förra veckan då hon till Dagens Industri sade att ”går inte det får man väl be politikerna att gripa in”.

– Det är absolut ett sätt att försöka påverka arbetsmarknadens parter. Svenskt Näringsliv vill få till den här typen av förändringar trots att de säger sig vilja värna den svenska modellen i grunden. De aktörer som anser att vi ska öppna upp för en låglönemodell är väldigt aktiva, säger Sebastian de Toro, LO-ekonom.

Det kommer per automatik att leda till större klassklyftor och skapa en grupp som kommer att befinna sig i en permanent ekonomiskt utsatt situation eftersom lönen är så dålig.
Sebastian de Toro, LO-ekonom

Enligt Erik Bengtsson, som följt de senaste 40 årens avtalsrörelser, har en sänkning av lägstalönerna länge varit något som arbetsköparna önskat. Samhällsandan gjorde frågan svårdriven, men nu har något hänt. Skillnaden mellan hur Centerpartiets lönesänkarförslag för ungdomar togs emot för fyra år sedan och hur samma förslag, nu för nyanlända, får bred uppslutning är slående, säger han.

– För fyra år sedan raljerade många över hur den nyliberala Stureplanscentern förlorat greppet. Nu framstår det plötsligt inte så uto­piskt utan som ett ”saktvång”, att omständigheterna gör det tvingande. Det är intressant hur det utvecklas från en extrem ideologisk ytterlighet till ”oundvikligt”, säger Erik Bengtsson.

Enligt Sebastian de Toro ligger det en fara i att inte se de långsiktiga konsekvenserna av ett undantagsförslag. Förutom att även andra gruppers löner kommer att pressas nedåt skulle det få samhällsomvälvande konsekvenser.

– Skulle deras linje infrias så öppnar vi upp för en större låglönesektor och då kommer samhället att förändras. Det kommer per automatik att leda till större klassklyftor och skapa en grupp som kommer att befinna sig i en permanent ekonomiskt utsatt situation eftersom lönen är så dålig, säger han.

Erik Bengtsson säger att även om sänkningsivrarnas föreslagna modeller förmodligen inte letar sig in i det här årets avtal så påverkar trycket ändå avtalsförhandlingarnas psykologi.

– Hur hårt man vågar driva frågor påverkas av hur man uppfattar samhällsläget och sin egen styrka. Känner man sig stark eller svag? De borgerligas hot: ”om de inte fixar lägre löner så gör vi det” är ett skolboksexempel. Så hade jag gjort om jag velat sänka lönerna, säger han.