Urspårat kommunmöte stoppade asylboende

Haninge kommun backar från planen på ett hem för ensamkommande flyktingbarn efter att ett möte spårat ur. Fenomenet känns igen från 1980- och 90-talen och kan leda till ett svårt politisk läge om det blir en trend, enligt historikern Heléne Lööw.

Inrikes
a6-s5-k
Haninge kommun avblåser planerna på ett boende för ensamkommande flyktingbarn på grund av ”de oroligheter som uppstått”.

Haninge kommun avblåser planerna på ett boende för ensamkommande flyktingbarn på grund av ”de oroligheter som uppstått”. Beslutet kom efter att  ett informationsmöte blivit hotfullt. Bland annat hotade en deltagare att ”avliva” både politiker och flyktingbarn, en annan hävdade att de boende kommer “sälja knark” och “våldta våra barn”.

– Vi ser samma förlopp med protestmöten som urartar som under 1980- och 90-talen. Då gav en del kommuner med sig, medan andra stod på sig. I vissa fall ledde det då till en ökad våldsspiral, i andra fall kom många till slutsatsen att boendena inte var så hotfulla trots allt, säger Heléne Lööw, docent i historia vid Uppsala universitet.

Vi ser samma förlopp med protestmöten som urartar som under 1980- och 90-talen.
Heléne Lööw, historiker

Faran är, enligt Heléne Lööw, om händelsen i Haninge skapar en trend där kommunerna skräms till att avstå från boenden för allt från flyktingar till psykiskt funktionshindrade

– De här kampanjerna mot boenden handlar om att man vill exkludera vissa människor från att bo i vissa bostadsområden. Man vill stänga bostadsområden från vad man uppfattar som ouppskattade individer, säger hon.

Hon ser historiska paralleller även till hur debattklimatet och medierapporteringen kring flyktingar förändrats under den senaste tiden.

– Vi har samma typ av rapportering kring kriminalitet och terrorister. Det skapas en sorts debattklimat som väldigt snabbt blir väldigt infekterat tills det inte längre spelar någon roll vad som är sant eller inte.