Protesterna på den stora gatan inte långt från presidentpalatset började runt den 20 juni, när president Serzj Sargsyan meddelade att elpriset i landet kommer att höjas med upp till 22 procent från den 1 augusti. Tusentals demonstranter, mestadels unga, samlades då och började tåga mot avenyn vid presidentpalatset där de sedan slog upp sina tält. Polisen slog snabbt till och grep 240 personer, men protesterna fortsatte och börjar nu sakta sprida sig till andra städer runt om i den forna Sovjetrepubliken där många lever under fattiga förhållanden.
Trots att Serzj Sargsyan meddelat att han kan tänka sig att skjuta på datumet för en kommande höjning av elpriset har det inte lett till en avmattning av protestvågen, och demonstranterna har även fått stöd från oppositionen inne i parlamentet.
Förra torsdagen samlade, enligt finländska Yle uppemot 12 000 personer i en stor demonstration i huvudstaden. Regeringen oroas därför att protesterna även ska börja gälla andra saker och riktas om till en allmän proteströrelse. Något som också oroar grannen Ryssland som har nära relationer med de styrande i Armenien. Flera ryska företag finns också representerade i landet. Länderna ingår till exempel i en tullunion sedan 2013, och beslutet om att höja elpriset kommer efter att den ryska energijätten Inter RAO:s armeniska dotterbolag krävt det.
Den amerikanska ambassaden i landet fördömde polisingripandet, där bland annat vattenkanoner sattes in, något som fått ryska politiker att skylla demonstrationerna på väst och jämföra med hur det startade i Ukraina innan dåvarande presidenten Viktor Janukovytj tvingades lämna sin post.
Enligt finska Yle har Armeniens premiärminister Hovik Abrahamyan slagit fast att elpriserna kommer att höjas, samtidigt som han uppmanade demonstranterna att sluta protestera.