Turkiet har länge fått hård internationell kritik för landets sätt att behandla Syrienkrisen. Många, inte minst den kurdiska befolkningen, har reagerat starkt på att gränsen till den länge belägrade staden Kobane hölls stängd vilket gjorde att människor hindrades från att ansluta sig till de kurdiska självförsvarsstyrkorna som slogs mot IS på den syriska sidan av gränsen.
När nu HDP tog sig in i parlamentet kan självförtroendet bland kurder stärkas i området, vilket även kan sprida sig till det krigshärjade Syrien.
Paul Levin, föreståndare vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, menar också att en stor del av HDP:s framgångar går hand i hand med kurdernas kamp om Kobane, där de åtminstone tillfälligt ser ut att ha besegrat IS.
– Turkiets högst tveksamma inställning till konflikten i Syrien har lett till en utbredd misstro bland landets egna kurder som tycker sig ha sett hur AKP-regeringen stöttat IS snarare än YPG.
Statsvetaren och skribenten Ekim Çağlar tror också att HDP:s framgångar i Turkiet kan komma att avspegla sig i resten av Kurdistan. Däremot anser han det vara för tidigt att spåna i om, och i sådana fall hur, Turkiets utrikespolitik kommer att förändras med tanke på valresultatet.
– Det kommer säkert att bli lättare för till exempel PKK att dra igång kampanjer framöver och lättare för folk att öppet solidarisera sig med övriga Kurdistan. Men för just HDP tror jag fokus just nu ligger på att sprida sig till västra Turkiet och bli större runt om i landet, säger Ekim Çağlar till Arbetaren.
Bara någon dag efter valet är Paul Levin dock osäker på hur mycket politiskt inflytande HDP kan komma att få över landets utrikespolitik. Allt beror på hur regeringsförhandlingarna går.
– Det är för tidigt att svara på några sådana frågor men om AKP skulle börja samarbeta med nationalistpartiet MHP skulle kurdernas inflytande till och med kunna bli ännu mindre. Då skulle fredsprocessen i landet med största sannolikhet helt komma att avstanna, säger Paul Levin.