Nazirättegången: Bombhot och kaos

Polisen har ingen misstänkt för bombhotet mot Uppsala tingsrätt förra torsdagen. Trots stor dramatik när man tvingades utrymma fastigheten och kvarteren omkring spärrades av tycks inte fallet vara prioriterat.
– Jag vet faktiskt inte om någon jobbar vidare med det nu, vi lyckades ju inte identifiera rösten som ringde, säger Uppsalapolisens presstalesperson Christer Nordström.

Inrikes
Förra torsdagen då rättegången mot tre misshandelsåtalade nazister skulle börja utrymde polisen Uppsala tingsrätt efter ett bombhot. Den hårt trafikerade Kungsgatan alldeles utanför spärrades av, vilket ledde till kaos i stadens kollektivtrafik.
Foto: Christine Olsson/TT

Det var på morgonen vid den första av de två inplanerade rättegångsdagarna där tre nazister från Svenska Motståndsrörelsen, SMR, stod åtalade för misshandeln av en man i centrala Uppsala sommaren 2013 som en anonym person ringde SOS Alarm och sade att ”tingsrätten ska sprängas”. 

Ett beslut togs genast att utrymma hela fastigheten där Uppsala tingsrätt har sina lokaler samt att spärra av den hårt trafikerade Kungsgatan alldeles utanför, vilket ledde till kaos för bland annat kollektivtrafiken i centrum. Buss- och taxiförare hade svårt att komma fram innan avspärrningarna hävdes strax efter klockan tio.

Händelsen är rubricerad som olaga hot mot grupp, och falskt larm. Men vem eller vilka som låg bakom bombhotet vet inte Uppsalapolisen i dag.

– Nej vi har ingen misstänkt. I liknande fall har vi kunnat identifiera de som ringt, men det här samtalet gick inte att spåra, säger Uppsalapolisens presstalesperson Christer Nordström som inte heller vet om polisen jobbar vidare med ärendet.

– Vårt mål var ju att det skulle gå att genomföra den här rättegången utan störningar, och det lyckades vi med förutom bombhotet.

Men ett bombhot mot en tingsrätt låter ganska allvarligt…

– Som sagt, när rättegången sedan kom igång kunde den genomföras helt utan störningar. Det var dessutom helt odramatiskt när vi hämtade de tre på torsdagskvällen.

De tre åtalade tillhör ju en våldsam nazistisk organisation. Hade ni koll på den här gruppen inför rättegången?

– Jag kan inte gå in på vad vi eventuellt vidtog för åtgärder och kan inte ge dig några detaljer på hur vi jobbade.

Hur mycket säkerhetsinsatsen under de två rättegångsdagarna kostade i form av extra polisarbete vet inte Christer Nordström.

När rättegån­gen något försenad till slut började fick både åhörare och journalister komma in efter rigorösa säkerhetskontroller. Men de tre åtalade nazisterna var då inte på plats och domaren tvingades efter en halvtimme ställa in. Senare under samma dag kunde polisen hämta de åtalade och under fredagen hölls till slut huvudförhandlingen.

Tingsrätten fick då via storbildsskärmar ta del av flera olika filmsekvenser från händelsen då Anders Henriksson slogs ned efter att ha rivit sönder ett nazistiskt flygblad. Sex vittnen fanns på plats i salen och gav en förhållandevis samstämmig bild av händelsen. Alla uppgav i sina redogörelser att det föreföll som om att SMR-aktivisterna, totalt 16 stycken vid tillfället, var mycket organiserade i sin attack.

Åklagare Magnus Berggren yrkade på fängelsestraff för samtliga tre åtalade. Dom i målet meddelas fredag den 22 maj. De tre männen är samtliga i 20-årsåldern och hemmahörande i Stockholmsområdet. De deltog även i den väpnade attacken mot den antirasistiska demonstrationen i Kärrtorp i december 2013.

Arbetaren har tidigare rapporterat om hur polisen, trots både filmsekvenser och foton, till en början valde att lägga ned förundersökningen då de menade att det saknades vittnesbilder. Men efter att media i mars förra året lyckades identifiera de nu åtalade nazisterna öppnade dåvarande länspolismästaren Erik Steen utredningen igen.