Kundföretaget tyckte att Sara Kerttu var hemma med sjukt barn för ofta. Då fick hon inte fler uppdrag för bemanningsföretaget Manpower i Borås.
Men rätten till ledighet för vård av sjukt barn är hårt reglerad och Sara Kerttu är med i facket. Med stöd av Borås LS av SAC Syndikalisterna tvingas nu företaget betala ett ovanligt högt skadestånd.
– Vi är jättenöjda. En stor fördel var att vi hade en inspelning som tydligt visade att det var för att Sara vabbade som hon fick sluta. Utan den hade vi bara hamnat i en diskussion där ord stått mot ord, säger Elin Pettersson, förhandlare för Borås LS.
Under sitt första år på förskola drabbas svenska barn i genomsnitt av sex till åtta infektioner, en del barn är sjuka ännu oftare utan att det anses onormalt. Det var också vad som hände när Sara Kerttus dotter skolats in för att hennes mamma skulle kunna jobba.
– Jag fick ångest varje gång jag var hemma, men jag har varit tvungen att ta all vab. Varje gång hon blev sjuk blev man ju jättestressad och på jobbet fick man sura blickar och kommentarer. Det är jobbigt i sig att ha en sådan osäker anställning, säger Sara Kerttu till Arbetaren.
Sara Kerttus månadsanställningar hos bemanningsföretaget Manpower i Borås staplades på varandra under åtta månader. Varje eller varannan månad förlängdes anställningen ytterligare en tid, men så en dag var det stopp.
Hon kallades till ett möte med sina bemanningschefer där hon fick reda på att hon varit borta för mycket. Men 72 procent av frånvaron var vab.
– De sade att det inte beror på att jag vabbar utan på frånvaron, men frånvaron var mer än 70 procent vab. Det var tydligt att det var det som var problemet och min närmaste chef har varit på mig om att jag vabbade för mycket, säger hon.
Enligt föräldraledighetslagen är det olagligt att missgynna någon på grund av att den är föräldraledig. Caroline Wieslander Blücher, jurist på Diskrimineringsombudsmannen, påpekar att detta också innebär att man inte under några omständigheter får neka någon fortsatt anställning trots att den riskerar att vabba.
– Nej, jag ser inget sådant utrymme i lagstiftningen. Förutom skyddet mot missgynnande måste också arbetsgivaren aktivt arbeta för att underlätta föräldraskap, säger hon.
Om företag bryter mot lagen har den anställda rätt att kräva skadestånd av företaget. I huvudsak drivs sådana ärenden av facket.
– Skadestånden för missgynnande kan ligga på mellan 25 000 och 75 000 kronor. Men om personen blir uppsagd och det också är ett brott mot lagen om anställningsskydd kan det bli upp emot 120 000 kronor, säger Caroline Wieslander Blücher.
Hon säger att även om det historiskt har blivit bättre är det fortfarande ett problem att företagen många gånger utgår ifrån en norm om att den anställda är en man utan barnansvar. Enligt henne blir det extra problematiskt när det gäller föräldrar med osäkra anställningar.
Caroline Wieslander Blücher säger att det inkommer åtskilliga anmälningar där staplade visstidsanställningar upphör att förnyas, eller att bemanningsföretagens kunder inte vill ha anställda som vabbar och att den anställda av det skälet sägs upp.
– Sådana situationer ser man en hel del av. Inhyraren vill inte ha den inhyrda kvar och så blir den uppsagd hos bemanningsföretaget på grund av arbetsbrist. Missgynnandet har här skett av inhyraren och det kan vara svårt att komma åt, säger hon.
I Sara Kerttus fall var bemanningsföretagets anledning till att anställningen inte förlängdes väldokumenterad. Även om Sara Kerttu nu är arbetslös säger hon att skadeståndet ger en bra möjlighet för henne att försörja sig tills hon hittat en ny sysselsättning.
Enligt överenskommelsen med Manpower får dock varken hon eller hennes fackförening berätta exakt hur stort skadeståndet är.
– Om praxis är 120 000 kronor är det mer än praxis. Mer än så kan jag inte säga, säger hon.
Manpower bekräftar via sin förhandlingschef Magnus Nordkvist att förhandlingar ägt rum, men vill inte kommentera fallet ytterligare.
– Vi har haft en förhandling och den avslutades i enighet, säger han.
