Två veckor före valet greps och utvisades två politiska organisatörer med koppling till den Moskvastyrda vänsterorganisationen Borotba i Ukraina, som under våren bedrev en påkostad kampanj mot ”juntan i Kiev”, delvis i samarbete med proryska högerradikala.
Under hösten har samma organisatörer försökt etablera en förening med det smått ironiska namnet ”Antifa” här i Moldavien. Syftet var att mobilisera ungdomar till de Moskva-influerade partiernas sida.
Borotbas hemsida kallar utvisningen av deras kampanjledare för en ”fascistisk pogrom”. Utvisningen i fråga undanröjde i vilket fall alla tvivel om den moldaviska säkerhetstjänstens lojaliteter till landets Natovänliga regering – och det var bara början.
Den unge oligarken Renat Usatis Moskvaorienterade parti Patria förbjöds av domstol fyra dagar före valdagen – efter att ha nått 8–15 procent i de sista opinionsundersökningarna.
Renat Usati – vars affärsimperium bygger på goda relationer med Moskva – stod i klar kontrast till både Voronin och de ”borgerliga” oligarkpolitikerna, genom att han inte tillhörde någon av de gamla dynastierna. Hans ”klassresa” fick stort medialt genomslag, men enligt myndigheterna i Chisinau ska han – trots sin förmögenhet – ha finansierat sitt parti med pengar från utlandet.
Den amerikanska ambassaden i Chisinau uttryckte omedelbart sin oro över domslutet mot Usati. Möjligen handlade oron om prejudicerande verkan gentemot andra moldaviska partier med kopplingar till utlandet.
Den ryska minoriteten utgör blott en tiondel av den moldaviska befolkningen, men den ryska statstelevisionen sänder över hela landet. I den ständigt omskrivna grundlagen har ryskan fortfarande status som officiellt språk för ”mellanfolklig kommunikation” i Moldavien, och behärskas av samtliga minoriteter.
Mot bakgrund av hur liten den ryska minoriteten är ska det nog bokföras som en framgång för Kreml – och ett fiasko för EU – att de ”Moskvamärkta” partierna över huvud taget har kunnat hota den ”pro-europeiska” koalitionen i detta val.
