Under onsdagen presenterade ensamutredaren Tomas Bertelman sina slutsatser där han föreslår att regeringen tillsätter en utredning om förutsättningarna för ett svenskt Nato-medlemskap.
Enligt Tomas Bertelmans rapport, som han tagit fram på uppdrag av den tidigare alliansregeringen, medför Sveriges nuvarande försvarspolitiska samarbeten, i kombination med solidaritetsförklaringen gentemot våra grannländer, att landet bringats ”så nära Nato att vi knappast kan undgå att identifieras med alliansen”. Han fastslår även att det nuvarande samarbetet med militäralliansen är centralt för försvarsmaktens förmåga. Anna Wislander är forskare vid Utrikespolitiska institutet och hon håller med om att Sveriges militära samarbeten de senaste årtionden blivit allt viktigare.
– Försvaret har onekligen stärkt sin samverkansförmåga genom att Sverige 1994 utökade sitt partnerskap med andra länder. Det har bidragit till en modern operativ förmåga som är viktig vid internationella insatser, säger hon.
Enligt Anna Wislander är den förmågan dock fortsatt stark även om vi i framtiden står utanför Nato, detta eftersom det handlar om olika typer av beredskap.
– Skulle det bli en väpnad konflikt där våra grannländer eller Nato är inblandade gäller annan operativ planering och där deltar vi inte. Det är den stora skillnaden, säger hon.
Ulf Bjereld, statsvetare vid Göteborgs universitet, anser att utredaren dragit alltför långtgående slutsatser om den bild av Sverige som det militära samarbetet skapat.
– Att svenska försvaret per automatik skulle identifieras med Nato på grund av olika militära samarbeten är en felaktig slutsats. Hur Sverige uppfattas ur säkerhetspolitiskt perspektiv beror främst på den utrikespolitik som förs och hur nära den ligger EU:s gemensamma utrikespolitik, säger han till Arbetaren.
Han menar att en självständig utrikespolitik tvärtemot Tomas Bertelmans slutsatser ökar avståndet mellan hur nära Nato Sverige uppfattas, medan en gemensam utrikespolitik i EU utan egen röst leder till att vi riskerar att delvis identifieras som en Nato-allierad nation.
– Men signalerna från den nuvarande regeringen pekar tydligt mot en större svensk självständighet i utrikespolitiken, säger han.
Den nuvarande försvarsministern Peter Hultqvist anser att utredaren har gjort ett seriöst och gediget arbete, men säger till TT att han tar avstånd från förslaget om att utreda ett Nato-medlemskap.
– Vad gäller Nato så har vi tydligt markerat att det inte är aktuellt. Vi kommer inte att ta initiativ till någon Nato-utredning, säger han.
Enligt en opinionsundersökning utförd av Novus/TV4 Nyheterna är i dag något fler svenskar för ett Nato-medlemskap än emot, med 37 procent för och 36 procent emot.
