Med ET på grillen är framtiden redan här

Det är sommarkvälli anrika Pufendorfinstitutets trädgård i Lund. Ett sällskap har samlats för att grilla och dricka öl. Men på grillen ligger varken grönsaker, korvar, biffar eller fiskar utan något helt annat, närmare bestämt ET, den lilla rymdvarelsen som ville ringa hem i Steven Spielbergs klassiska film från 1982. 

Okej, jag vet att ET inte finns på riktigt. Det är givetvis inte samma ET som i filmen utan en avbild i naturlig storlek tillverkad i seitan som marinerats i några dagar. Grillningen är ett samarbete mellan Malmöbaserade innovationsstudion Unsworn Industries och konstnären Terje Östling. 

– Jag minns inte hur det började, men vi kände direkt att det fanns något intressant i att  grilla en utomjording. Det väckte en massa frågor. Allt mellan personliga, känslomässiga och psykologiska till sådant som rör global kosthållning, miljöpolitik och geopolitik, berättar Erik Sandelin på Unsworn Industries.

Unsworn Industries kom i kontakt med projektet ”Exploring The Animal Turn” på Lunds universitet, vars syftet är att ge nya perspektiv på relationen mellan människor, och tyckte att det var ett lämpligt forum för en grillkväll. Att belysa vilka varelser vi äter genom att grilla ET passade perfekt in i det sammanhanget. 

– Vi börjar ofta med en konkret idé och låter de filosofiska frågeställningarna utveckla sig efter hand. Det blir en sorts ”glad vetenskap”, menar Erik Sandelin. 

Genom att tillverka gjutformar och fylla dem med seitan är det inte bara möjligt äta vilken varelse som helst. Varelsen slipper dessutom bli uppäten. Det går att göra hur många kopior som helst. Det är bara att fylla på  med mer seitan. Tillvägagångssättet påminner en del om fildelning där hur många kopior som helst kan skapas av ett original, till väldigt låg kostnad och utan att originalet skadas eller egentligen påverkas på något vis. 

På ungefär samma vis går det att göra en massa kopior av grisar eller portioner revbensspjäll. Kostnaden per kopia är visserligen hög­re än en digital kopia av exempelvis en film, men oerhört mycket lägre än kostnaden för att föda upp nya grisar. Inte minst för grisarna. 

– Jag funderade en hel del på det offer som allt köttätande innebär, berättar Erik Sandelin. Ett offer som åtminstone historisk varit känslomässigt mycket laddat när exempelvis grisen som fötts upp på gården slaktats till jul. En rit vi veganer inte alls går igenom. 

Det märkliga var dock att grillningen blev en sorts substitut för den här offerriten. Att ET i det här fallet inte var en livs levande utomjording utan tillverkad av seitan uteslöt nämligen inte känslomässiga bindningar. 

– Faktum är att en kvinna som deltog under kvällen förfärat undrade vad vi gjort med ET. Vi kom till och med på oss själva med att vilja binda upp ET på ett så värdigt sätt som möjligt på grillen. 

Seitan är ett mer än 1 000 år gammalt livsmedel som uppfanns i Kina av buddhistiska munkar som ville hitta ersättningar till kött. Enligt legenden ville de kunna kombinera gästfrihet med idealet att inte döda. Så ville gästerna ha anka fick det bli en av gjord av vete. 

Munkarna började göra tofu av sojabönor och seitan av vete. Seitan tillverkas genom att avlägsna all stärkelse från mjölet till endast proteinet, gluten, återstår. Seitan har alltså inte bara hög glutenhalt. Seitan är gluten. Namnet betyder ungefär ”vete som sjudit i soya”. Seitan förekommer också under namn som fuskanka eller fuskkyckling. 

Det går att tillverka seitan hemma i köket av helt vanligt vetemjöl. Det tar lite tid men är inte särskilt omständligt. Det är bara att blanda mjöl och vatten till en deg som sedan knådas under vatten några gånger tills all stärkelse sköljts ur och bara proteinet återstår. Kolla internet för instruktioner. Det går också att köpa färdig gluten för den som inte har tid eller lust att göra egen. 

Det finns en rad fördelar med seitan. Vete kan odlas i stort sett överallt i de bebodda delarna av världen. Seitan är också billigt och miljövänligt jämfört med många andra livsmedel. Om du jämför vad ett gram protein från seitan kostar med hur mycket det påverkar miljön kommer du att hitta få bättre produkter. Den stora nackdelen är givetvis att Seitan inte kan ätas av glutenintoleranta. Men det går att använda mjöl från exempelvis baljväxter med liknande resultat. 

Ren seitan har neutral smak och påminner om tofu, fast med en mer köttliknande konsistens. Det är dessutom lätt att forma seitandegen till i stort sett vad som helst. Det var egentligen meningen att ET skulle tillverkas av tofu, men Erik Sandelin och hans kollegor upptäckte snart seitans fördelar när det gäller konsistens, hållfasthet och formbarhet. 

– Det blir otroligt starka proteintrådar av vetegluten, menar Erik Sandelin.

ET tillverkades i sex silikontäckta gjutformar och delarna fogades sedan samman till en hel ET. Att det blev just en ET är ingen slump. Erik Sandelin menar att de ville spinna vidare på den klassiska filosofiska frågeställningen om hur vi skulle behandla utomjordingar om vi stötte på dem. Som likar? Som vi behandlar djur? Som någonting annat? Om vi skulle kunna tänka oss att äta dem eller inte. 

– Det finns så många trådar i det här med att grilla ET att akademikerna  gick helt i spinn under grillkvällen. Det händer en massa saker, både kroppsliga och känslomässiga, när man ställs inför den här köttiga varelsen med alla dofter. Grillningen är snarare en frågekatalysator än ett sätt att försöka svara på något.

Några av det mest uppenbara frågorna handlar om storskalig livsmedelsproduktion. Vi har alltså ett ämne som i grunden har neutral smak och går att forma till i stort sätt vad som helst. Men hjälp av lite omsorgsfull smaksättning går det också att få det att smaka som i stort sett vad som helst. Det är jämförelsevis billigt och enkelt att framställa. Det borde sätta ett stort frågetecken kring betydligt mer resurskrävande och miljöförstörande matframställning som exempelvis industriell köttproduktion som dessutom innebär stort lidande för djuren. 

Jag vet vad du tänker. Seitan är inte riktigt kött. Precis som många skulle hävda att en mp3-fil inte är en riktig skiva, en pdf inte är en riktigt bok eller att en cam – där du kan se hur folk röker och reser sig upp och höra folk prata i salongen – inte är en riktigt film. De är olika väl utförda kopior i andra format och av varierande kvalitet. Jag vågar påstå att skillnaden mellan kopian och originalet främst har att göra med hur väl kopian är tillverkad. Hur mycket kärlek och skicklighet som lagts ner i framställningen. 

Och visst finns det uselt fuskkött. Som sådan där vegansk julskinka som påminner lite om picnic-bog eller aubergine i sillform i sillinläggning  som påminner om aubergine i sillinläggning. Men det där har ju bara med ambitionsnivå att göra. Den som lägger ned tid och omsorg kan givetvis uträtta underverk. När svenska mästerskapet i tacos, en rätt som i Sverige ofta  förknippas med köttfärs, avgjordes förra året vann kockarna Tobias Lund och Benjamin Lara med ett veganskt recept baserat på seitan. Den som är nyfiken och orkar leta kommer att hitta massor av recept med seitan som huvudingrediens. 

Det går inte bara att göra bra kopior av seitan. Det går givetvis också alldeles utmärkt att helt och hållet frångå köttnormen för hur mat ska se ut och smaka. 

Unsowrns Industries ET var smaksatt med grönsaksbuljong och liquid smoke, ett recept som provats fram under några middagar. De fick dessutom en del tips från Kao’s, en vegetarisk restaurang i Malmö som bland annat erbjuder seitanplankstek.

Så ärligt talat Erik, hur smakade ET egentligen?

– Nacken blev rätt okej. Men delar av den hade en lätt läderartad smak och konsistens.

Det blir flera grillningar framöver, även om det är mycket jobb med att tillverka gjutformerna. Nyligen genomfördes en i Helsingfors. Receptet utvecklas hela tiden.  

Matskildringar är inte ovanliga inom science fiction. De är sällan särskilt muntra. 

I The Matrix äter de gröt som kanske är gjord på vete och kanske smakar löskokt ägg eller kyckling. Ingen vet. Ingen kommer ihåg hur kyckling smakade. Och de som lagat gröten vet definitivt inte. I Total Recall (originalet alltså), sveper Arnold en proteindrink innan han ger sig av till Mars. Ungefär lika enkelspårigt som hans skådespeleri. Inget fel i det, men det blir lätt enformigt i längden. 

Margaret Atwoods bok Oryx och Crake är full av konstgjorda men riktiga djur, varjundar och nassonger, som tagits fram av genografer bland annat för att tillgodose livsmedelsproduktionen. Experiment som går väldigt snett. 

Vår egen framtid är inte bara ljusare utan dessutom redan här. Vi har en grundmassa som kan ta vilken form som helst och smaka precis som vi vill att den ska smaka. Som innehåller mer protein än kött. Som är jämförelsevis billigt och enkel framställa. Som påverkar miljön i mindre utsträckning än produktionen av mycket annat proteinrikt livsmedel, i synnerhet produktionen av nötkött. Som inte innebär lidande för djur. Som kan framställas var som helst. Som egentligen bara begränsas av fantasin. 

Utvecklingen av 3D-skrivare innebär att det redan i dag skulle gå att konstruera en maskin som matas med vetemjöl, vatten och kryddor och som sedan skriver ut seitan i vilken form och smak som helst. 

Så vad blir det på grillen nästa gång? En enhörning? Byta ut julgrisen mot jultomten? Ett tåg, en skulptur av Barbara Hepworth eller bara en väldigt god klump? Hur som helst är årets julklapp 2015 fixad. Seitanskrivaren. Varsågoda detaljhandeln, jag bjuder på det tipset!

Publicerad Uppdaterad
3 days sedan
Senast Jonas Lundström röstade i ett riksdagsval var 2002. Johan Nilsson / TT / privat.

Att inte rösta är en etisk handling

Det finns såväl etiska som strategiska skäl att inte rösta i höstens riksdagsval, skriver författaren och aktivisten Jonas Lundström.

Senast jag stod vid urnan var i riksdagsvalet 2002. Då röstade jag fortfarande borgerligt, om än med tvekan. Närmare bestämt på Kristdemokraterna. Men en politisk ommålning av mitt liv hade börjat. Röda, gröna och svarta färger tog över, och några år senare skulle jag känna skam över mitt val.

Nu är jag knappast unik, vi är säkerligen många som ångrat vårt stöd till ett specifikt politiskt parti. Avsevärt färre är de som fått kalla fötter inför röstningen som sådan.

Mitt huvudargument för riksdagsvalsbojkott är etiskt. Att rösta på något av riksdagspartierna utgör ett direkt stöd till våld, förtryck och ekologisk utarmning. De är alla i olika utsträckning nationalister som vill jaga oönskade migranter, en gränspolitik som dödar tusentals människor på haven varje år. De kommer alla hålla en svensk djurindustri under armarna som plågar och dödar över 100 miljoner landlevande djur årligen för profit. De inte bara lutar sig mot patriarkala och rasistiska våldsapparater som polis, militär och kriminalvård, de vill också bygga ut vapenmakten. De godtar alla nödvändigheten av kapitalism och ekonomisk tillväxt som exploaterar arbetare och förstör den livsmiljö vi alla är beroende av. Genom sin röst backar man därför aktivt den rådande ordningen och den styrande klassens utsugning.

Jonas Lundström är aktivist och författare till bland andra avväpna människan och Batongerna slår nedåt

Ett motargument från vänster är att vi måste rösta på det minst dåliga alternativet, och inte lämna fältet fritt för högerkrafternas härjningar. Det är stora skillnader mellan SD och V, mellan M och MP, och den förda politiken har konkret betydelse för verkliga liv. Vi måste mota fascismen och försvara demokratin. Gott så, men hur långt kan man gå i sin support för ”The Lesser Evil”? Även i en diktatur går det typiskt sett att rösta.

När det gäller att hejda fascismen via valsedeln är det en strategi som både historiskt och i nutid varit mindre framgångsrik. Denna ideologi växer fram ur den liberal-demokratiska kapitalistiska ordningen, och är från ett vänsterperspektiv snarare en förstärkning av auktoritära drag i detta samhälle än en verklig motkraft. Redan 2002 hörde jag många säga att man måste rösta för att stoppa SD. Och som vi har röstat…

Men någon direkt skada kan det väl ändå inte göra? Många av oss som har djupgröna, vänsterkants eller anarkistiska sentiment tror, oavsett om vi röstar eller ej, att genomgripande samhällsförändring kommer underifrån. Historien antyder att vi behöver sociala rörelser som är tillräckligt starka och spetsiga i sitt motstånd för att tvinga fram radikal förändring. Men ska det vara möjligt behöver individer, grupper och rörelser en viss distans till de styrande. Då röstande utgör en så helig praktik i vårt samhälle är det naivt att tro att denna handling inte skulle påverka oss. Valengagemang och partipolitik tar energi och uppmärksamhet, skapar lojaliteter, och riskerar att distrahera, splittra och försvaga radikala rörelser. Samtidigt legitimerar det makten.

Nu föreslår jag inte något absolutistiskt röstmotstånd. Att öka röstdeltagandet bland underrepresenterade grupper är exempelvis lovvärt. 2022 röstade jag i kommun- och regionvalet, och skulle ett politiskt parti dyka upp som utgör en verklig opposition mot den rådande ordningen lovar jag dessutom att omvärdera mitt val att inte rösta även till riksdagen. Men tills vidare föreslår jag att vi som arbetar för något helt annat undanhåller dessa politiker vårt bifall.

Jonas Lundström, aktivist och författare

Publicerad
5 days sedan
Poeten Jesper Lundby skriver veckoverser i Arbetaren. Foto: Henrik Montgomery / TT

Veckovers: Sagan om SAP

Det var en gång en socialdemokrati,
det var en gång en arbetarklass.
Den ene moppade toan,
den andre skurade dass.

Den ene stred för den andre,
och tvärtom, och på detta sätt
så blev de den starkaste kraften.
De var inte två, de var ett.

De byggde upp fackföreningar,
de byggde ett Folkets Hus.
De började bygga ett folkhem.
De följde ett rättvisans ljus.

Den ene var duktig på att tala,
den andre på att röra sig. 
Den ena var smart och sa: 
”Nu tar jag betalt för att tala för dig”

De slog sig in i det innersta,
ända till maktens bord.
”Rör du dig hotfullt därute”, sa den ene,
”så ska jag säga dem ett sanningens ord!”

1900-talet började.
Hundra år gick. Det tog slut.
Den ene satt kvar därinne
och har inte än kommit ut.

Ett och annat hände och den ene
skruvade sig rätt så nervöst. 
De andra vid bordet hånflinade
och sa att: ”Nu sitter du löst!”

Från fönstret skrek den ene: ”Var är du?
Det är valår – jag behöver dig!
För utan dig och din rörelse
– varför ska nån lyssna på mig?”

Den talande tystnaden svarade:
”Ledsen, du hade din chans.”
Arbetarklassen och rörelsen 
hade gått någon annanstans.

Publicerad Uppdaterad
2 weeks sedan
Poeten Jesper Lundbys veckovers i Arbetaren. Foto: Martina Holmberg/TT. Montage: Arbetaren

Veckovers: När du får oväntat besök

En morgon är inget detsamma.
Man lyfter sin kaffekopp
då ur den en plötslig eldsflamma
och fyra djur stiger opp.

Barndom, Längtan, Svid och Moral
heter varelserna som flyttar in
i lägenheten man haft som ett skal
omkring sitt eget skinn.

När man som vanligt till arbetet
gör sig redo att gå
ligger de där över hallgolvet
tysta, och tittar på.

Till kvällen så micrar man rester
man äter trött vid sitt bord.
Fyra djur sitter som gäster.
Betraktar en utan ett ord.

Publicerad Uppdaterad
2 weeks sedan
Alexandra Urisman Otto om El Nino, värmeböljan, klimatförändringar.

Alexandra Urisman Otto:
Allt brinner och de ”progressiva” fortsätter som vanligt

Klimatforskare som annars brukar uttrycka sig återhållsamt erkänner sig nu vara i chock. Samtidigt befinner sig det offentliga samtalet långt ifrån den katastrofala verklighet vi lever i, skriver Alexandra Urisman Otto.

Europa kokar och brinner på samma gång. Hettan har stängt Eiffeltornet och lågorna står höga strax utanför den franska huvudstaden. Hundratals människor har dött i drunkningsolyckor och den senaste värmeböljan (vi går redan in i sommarens tredje) kopplas till tiotusentals för tidiga dödsfall.

Har du också panik i hettan? Känns det som en mardröm? Bra, allt annat vore fullständigt orimligt. 

Klimatforskaren Zeke Hausfather skrev på måndagen att han brukar vara ganska återhållsam när han diskuterar klimatdata. Bara en enda gång – i september 2023, när de globala temperaturerna för månaden visade sig vara hela 0,5 °C varmare än någon tidigare septembermånad – har han blivit chockad. 

”Fram till i dag”, skriver han. 

Årets El Niño kan bli den starkaste som uppmätts

Zeke Hausfather är chockad igen efter att ha analyserat hur de olika klimatmodellerna bedömer läget för hur den begynnande El Niño-händelsen ska utveckla sig. El Niño är ett återkommande väderfenomen som uppstår när havsvattnet i delar av Stilla havet blir ovanligt varmt. Det påverkar vädret över stora delar av världen och under våren har forskare allt oftare varnat för att den här El Niñon kommer att bli extrem. 

Det verkar vara en underdrift, menar nu Zeke Hausfather.

”Det ser ut som att årets El Niño inte bara med stor sannolikhet kommer att bli den starkaste sedan tillförlitliga mätningar inleddes – den kan till och med bli den starkaste med en verkligt häpnadsväckande marginal”, skriver han.

Styrkan i El Niño går att förutspå genom att mäta avvikelser i havsytans temperatur i ett specifikt område i den tropiska delen av Stilla havet. När alla klimatmodeller nu har analyserats ligger medianvärdet på 3,6 grader Celsius, omkring 0,8 grader högre än det tidigare rekordet från 2015-16. 

”För att sätta detta i sitt sammanhang”, skriver Zeke Hausfather och sedan förklarar han: Skillnaden mellan den starkaste och den femte starkaste El Niño-händelsen under de senaste 150 åren är endast omkring 0,5 grader. 

Han avslutar:

”Modellerna förutspår något som ligger utanför ramen för allt vi någonsin har observerat.”

Skäl till panik? Ja. 

Gaslightande debattklimat om klimatet

Men värst i denna mardröm är ändå hur långt ifrån den här verkligheten som vårt offentliga samtal befinner sig. Ingenstans säger någon som det är. Till och med det så kallade ”progressiva” Sverige fokuserar på att legitimera sina egna och andras flygresor, i stället för att bidra till – och kräva – den verkliga, genomgripande omställning som vi vet krävs. 

Ett exempel: Sverige har klimatmål som aldrig nås men som framför allt i sig är gravt otillräckliga. Bara omkring en tredjedel av svenskarnas utsläpp räknas med när klimatmålen utvärderas – ändå hörs inte ett enda parti i valrörelsen kräva att alla utsläpp ska omfattas av klimatmålen. Ingenstans, förutom från vissa aktivister, kommer krav på verklig, genomgripande systemförändring.

Vad fan ska man göra, då?

Det är inget fel med att ha panik vare sig över hettan eller det gaslightande debattklimatet. Tvärtom är det en fullt rimlig reaktion på det oerhörda hot som hänger över oss. Använd paniken och påminn dig om att det finns fler som känner som du. Lyssna på dem, läs vad de skriver. Organisera dig tillsammans med dem. 

För det här är ingen mardröm. Det är den nya verkligheten.

Publicerad Uppdaterad
2 weeks sedan
Sverige pekas ut för att i flera regioner ha behandlat EU-migranter sämre i jämförelse med andra utsatta grupper, samt för indirekt diskriminering på etnisk grund. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman SVD/TT

Sverige diskriminerar när EU-migranter vägras vård

Europeiska kommittén för sociala rättigheter har fastslagit att Sverige kränkt EU-migranters rättigheter genom att neka till vård. Jonatan Michaneck tycker att det borde oroa oss alla att staten tar så lättvindigt på uppenbar diskriminering och kränkningar av mänskliga rättigheter.

Kritiken är svidande från Europeiska kommittén för sociala rättigheter som enhälligt slår fast att Sverige begått allvarliga människorättskränkningar när staten och regioner nekat EU-migranter sjukvård, eller tagit betalt för nödvändig sjukvård.

 I uttalandet står det skrivet att Sverige anses ha kränkt personernas rättigheter genom nekande av vård och särbehandling på grund av deras status som sårbara EU-migranter. Därutöver pekas Sverige ut för att i flera regioner ha behandlat EU-migranter sämre i jämförelse med andra utsatta grupper, samt för indirekt diskriminering på etnisk grund.

Många tror nog att Sverige behandlar romer och EU-migranter bättre än andra europeiska länder där rasismen är mer uttalad. Kommitténs yttrande vänder på många sätt upp och ner på idén om den svenska givmildheten och blottlägger en stat som givit upp på sitt ansvar gentemot europeiska medborgare och de mänskliga rättigheterna.

Undviker vård av rädsla för kostnader

En kvinna från Bulgarien som gör akut kejsarsnitt i Gävle faktureras 179 251 kronor. Kostnaderna är förstås omöjliga för en person i marginaliserad tillvaro att betala. Även för en heltidsarbetande skulle summan vara överdådig. Personer har också blivit fakturerade för akutbesök i samband med stroke och hjärtproblem, samt efter rån, misshandel, och bilolycka. Barnafödande och mödravård är andra vårdbesök som lett till fakturor på 3000 kronor och uppåt och det finns fler exempel. Amnesty international nämner dessutom att många ur gruppen undviker att söka vård av rädsla att drabbas av höga utgifter.

Jonatan Michaneck är socialarbetare på räddningsmissionens härbärgen för EU-migranter. Foto: Privat.

EU-migranter är en särskilt utsatt grupp av många skäl. I sina hemländer nekas de ofta tillgång till det egna landets välfärdssystem på grund av utbredd och systematisk diskriminering som också har andra förödande konsekvenser. Fattigdomen hos gruppen är utbredd och nödställdheten stor. 

Sveriges hinder för vård riskerar liv, och förutom att det är landets plikt att leva upp till skrivelserna om rätten till vård borde det oroa oss alla att staten tar så lättvindigt på uppenbar diskriminering och kränkningar av mänskliga rättigheter.

Sverige måste ta åt sig av kritiken och förutom att se till att ingen människa berövas rätten till vård anser jag att vi borde ersätta i fullo de personer som drabbats av kostnader i samband med vårdbesök. I framtiden hoppas jag att staten och regionerna prioriterar människorna, framför försöken att hitta kryphål.

Publicerad Uppdaterad
3 weeks sedan
Poeten Jesper Lundbys veckovers i Arbetaren. Foto: Nicklas Thegerström / TT. Montage: Arbetaren

Veckovers: Rätten att lata sig

Vila nu, lilla proletär.
Tids nog får du slava.
Den ljuva sommartid är här.
Häll i dig lite cava.

Tacka mormorsmors och farfarsfars strid
som denna din ledighet givit dig
genom att stå upp, som de på sin tid,
för rätten att lata sig.

Eller ligg still i gräset, ljuvligt slö
och ge blanka fan i alla måsten.
Robot ska flyta på rygg i en sjö.
Säg hej och välkommen till rosten.

Och du som slavar genom dagen så het,
utan semester sommaren som julen,
sno dig en rast när ingen ser, för alla vet
att frihet smakar ännu bättre stulen.

Publicerad Uppdaterad
3 weeks sedan
”Det krävs omedelbara insatser för att kartlägga och skydda de kvarvarande ur- och naturskogarna”, skriver Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall. Foto: Anders Wiklund/TT, Björn Nordqvist

De sista oskyddade naturskogarna på väg att försvinna

Enbart tre av åtta partier vill ge de sista oskyddade naturskogarna i Sverige ett strikt skydd till 2030. Det visar Naturskyddsföreningens valenkät. Inget av de stora partierna svarar ja på vår fråga om att kartlägga och skydda ur- och naturskogarna till 2030. Det innebär att dessa viktiga skogar nu riskerar att försvinna, skriver Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall.

Tillståndet för den biologiska mångfalden i Sveriges skogar är allvarligt. Förutom i det fjällnära området finns ur- och naturskogar bara kvar som öar i landskapet, och mer än tusen skogslevande arter är hotade. 

Ur- och naturskogar är avgörande för att bevara hotade arter, stabila ekosystem och som kolsänkor. Men stora delar av detta naturarv går förlorat i snabb takt. De ekologiska värden som byggts upp under århundraden kommer inte kunna återskapas inom överskådlig tid, om ens någonsin. 

Alla ur- och naturskogar i EU ska vara strikt skyddade till år 2030. Om Sveriges åtaganden om strikt skydd ska nås krävs omedelbara insatser med kartläggning och skydd. Annars riskerar dessa skogar att avverkas. 

Oroväckande svar från riksdagens partier

Inför valet frågade Naturskyddsföreningen därför samtliga riksdagspartier om de ställer sig bakom förslaget att kartlägga alla ur- och naturskogar och säkerställa ett strikt skydd senast 2030. Resultatet är oroande. Endast tre av riksdagens åtta partier ställer sig bakom förslaget, och ingen av de stora partierna säger ja. Detta innebär att det ännu är långt till riksdagsmajoritet för förslaget. 

Ur-och naturskogar är några av de mest värdefulla ekosystemen för biologisk mångfald i Sverige och Europa. Eftersom lagen inte stoppar avverkning av ur- och naturskogar är risken stor att dessa ovärderliga skogar fortsätter att gå förlorade. Och avverkningstakten bara ökar. De senaste fyra åren har avverkningar i skogar med höga naturvärden ökat med hela 400 procent, enligt den ansvariga myndigheten Skogsstyrelsen. Samtidigt har riksdagen nyligen beslutat om regellättnader för skogsbruket, vilket riskerar att förvärra situationen ytterligare.

Det krävs omedelbara insatser för att kartlägga och skydda de kvarvarande ur- och naturskogarna. Det är både obegripligt och mycket oroande att majoriteten av partierna inte vill detta. Nu är det upp till politiken att ta ansvar. 

Beatrice Rindevall, ordförande Naturskyddsföreningen

Publicerad
4 weeks sedan
Kusra på norra Västbanken ligger mellan bosättningen Migdalim och den olagliga utposten Esh Kodesh. Det är en av de palestinska byar som har störst problem med bosättarvåld. Palestinierna kan inte göra mycket för att försvara sig mot bosättarna. Mannen på bilden hoppas att ett staket åtminstone ska fördröja dem. Foto: Yvonne Åsell / TT. Montage: Arbetaren

Veckovers: Huset

Det var en gång ett hus.
Det stod i östra Jerusalem.
I huset fanns ett särskilt ljus,
som det alltid gör i nåns hem.

Så länge hade huset tillhört släkten
att många små i det lärt sig gå,
blivit stora, flyttat ut och sen
kommit dit med sina egna små.

Nu bilar en pappa bort betongen,
ett golv han gjöt när dottern var fem
för att slippa betala rivningen
som staten beordrat av hans hem.

Förra veckan tog han ner taket.
Väggarna slog han ut igår.
Det sades att huset saknade ett
bygglov hans folk aldrig får.

Varför det blev som det blev
är en grym historia, och en lång,
och sagan om huset som orättvisan rev
blev därför att det var en gång.

Publicerad Uppdaterad
4 weeks sedan
Arbetsplatsolycka utanför Jönköping
Mannen fördes akut till sjukhus med svåra skador. Foto: Johan Nilsson/TT

Man svårt skadad efter olycka på industriområde i Jönköping


En person har förts till sjukhus med svåra skador efter en allvarlig arbetsplatsolycka i ett industriområde strax utanför Jönköping under måndagseftermiddagen.

Det var strax innan 13 på tisdagen som larmet kom till räddningstjänsten. En man hade då fått tunga föremål över sig vid ett företag i Torsvik söder om Jönköping. Både polis och räddningstjänst kallades till platsen och mannen fördes akut till sjukhus med allvarliga skador. 

Olycksplatsen inne på industriområdet har nu spärrats av och en utredning om arbetsplatsolycka har upprättats av polisen.

Publicerad Uppdaterad
4 weeks sedan
EU-migranter nekas svensk sjukvård
Organisationen Läkare i Världen har träffat flertalet av de 129 personerna som nekats svensk sjukvård. Foto: Emil Langvad/TT och Johan Nilsson/TT

Hård kritik mot Sverige: EU-migranter nekas vård


EU-migranter i Sverige har vid upprepade tillfällen nekats nödvändig vård. Det här slår Europeiska kommittén för sociala rättigheter nu fast efter en anmälan från organisationerna Läkare i Världen och Amnesty.

– Att svenska staten kränker en av de mest grundläggande mänskliga rättigheterna är fullständigt oacceptabelt, säger Anna Johansson, generalsekreterare på Amnesty Sverige i ett uttalande till Svt.

Det rör sig om allt från unga kvinnor som nekats abort till personer som misshandlats men motats bort från vårdkliniker och sjukhus på grund av deras ursprung. Totalt har Amnesty och organisationen Läkare i Världen, som träffat flertalet av personerna bakom de anmälda fallen, anmält den svenska staten för 129 fall där EU-migranter inte fått den vård de har rätt till.

Nu slår Europeiska kommittén för sociala rättigheter fast att Sverige brustit på flera punkter och kritiserar samtidigt staten för diskriminering.

Regeringen tillbakavisar dock anklagelserna men den kristdemokratiska sjukvårdsministern Elisabet Lann skriver i en kommentar till Svt att de nu kommer analysera rapporten och invänta rekommendationer från EU:s ministerråd.

Enligt Amnesty beror problemet med nekad vård på att många redan utsatta EU-migranter saknar det europeiska sjukföräkringskortet som ger rätt till subventionerad vård. Det här på grund av diskriminering i hemländerna.

– Det egna landet har självklart ett ansvar att lösa den här situationen. Men nu handlar det om vad Sverige har för ansvar för att säkerställa att människor får rätt till vård som inte kan vänta, säger Anna Johansson till Svt.

Publicerad Uppdaterad