Nu anklagar snabbmatsjätten McDonalds dem – för att ha fått betalt av fackföreningar för att demonstrera.
Även arbetsköparorganisationen National Restaurant Association, NRA, står bakom anklagelserna, som går ut på att fackföreningar ska ha betalat upp till 500 dollar, ungefär 3 500 kronor, till demonstranter för att de ska protestera och bli gripna.
– Det var pr-event orkestrerade av facken, och de flesta som deltog är aktivister som fick betalt, hävdar NRA i ett uttalande.
Företrädare för arbetarna avfärdar påståendena.
– Detta var riktiga arbetare, och det är McDonalds mycket väl medvetna om, säger Jennifer Epps-Addison, kampanjledare för Wisconsinbaserade Jobs Now, till The Guardian.
– Ingen har fått betalt. De strejkade för att de är trötta på de arbetsförhållanden de tvingas stå ut med.
Det finns en sak facken faktiskt ersätter sina strejkande medlemmar för, och det är de böter de som gripits under strejken dragit på sig.
Enbart i Wisconsin greps 27 arbetare, och de har bötfällts med 691 dollar, drygt 4 600 kronor, vardera. De pengarna tas ur strejkkassan om medlemmen vill det. Av de gripna i Wisconsin vägrade Devonte Yates, 22-årig anställd på McDonalds att få sina böter betalda.
– Jag var fullt medveten om vad jag gjorde och vilka konsekvenser det skulle få. Det spelar ingen roll när man kämpar för något större, säger han.
Amerikanska snabbmatsarbetare tjänar i snitt 7 dollar och 25 cent, mindre än 50 kronor, i timmen.
Under strejkaktionen i 150 städer förra torsdagen krävde arbetare vid stora kedjor som McDonalds, Kentucky Fried Chicken och Burger King en höjning till minst 15 dollar i timmen.
Arbetsköparna hävdar att kraven är orealistiska och att det skulle slå undan benen för snabbmatsindustrin i USA.