Alliansregeringen har föreslagit att riksinternaten avskaffas. Om det går igenom innebär det att de tre internaten Lundsbergs skola, Sigtuna humanistiska läroverk och Grennaskolan därmed förlorar sin särställning inom svenskt skolväsen.

Skolorna har bland annat tillåtits ta ut avgifter för undervisningen och fått statsbidrag för utlandssvenska elever. Johan von Schéele, styrelseledamot vid Lundsberg, säger dock till Arbetaren att just Lundsberg inte tar ut någon avgift för själva undervisningen. Däremot betalar varje elev drygt 200 000 kronor per läsår för boendet på internatet.

– Vi ser hemskt gärna att skolan får fler elever från en annan socioekonomisk bakgrund än vad som traditionellt varit fallet och många av våra lokala dag­elever är redan det. Men alla förstår ju att med den årskostnaden för att få bo på internatet så sker en automatisk utsållning av internateleverna, det blir de mest resursstarka som hamnar här. Den aspekten kommer inte att påverkas av regeringens förslag, säger han.

Historikern och forskaren Petter Sandgren vid European University Institute i Florens menar dock att Johan von Schéeles retorik bara är till för att bättra på ryktet.

– Om Lundsberg menade allvar med att vilja inkludera olika samhällsklasser skulle man införa stipendier som underlättar för elever från de lägre klasserna att ha råd att studera och bo på skolan, något som exempelvis amerikanska elituniversitet har, säger han.

– I stället får vissa adligt ättade ynglingar stipendier från Riddarhuset för att gå på Lundsberg eftersom deras släkter en gång varit förmögna.

Rent ekonomiskt kommer det enligt Johan von Schéele inte att bli särskilt kännbart för skolan framöver, eftersom statsbidraget som tidigare sökts till stor del redan gått tillbaka till de utlandssvenska eleverna.

– Skillnaden för oss blir mindre än 100 000 kronor allt som allt, säger han om den faktiska merkostnaden för skolans fortsatta verksamhet.

Han får medhåll i den kostnadsbedömningen av Petter Sandgren.

– Dessa skolor har redan en så tung ekonomisk uppbackning från samhällets ekonomiska elit att de inte påverkas mycket av förslaget. Bland Sigtunaskolans donatorer finns exempelvis familjerna Wallenberg, Bonnier och kungahuset, för att nämna några. Möjligtvis kommer vissa utlandssvenska elever nu att se sig om efter alternativ när de inte längre får avgiften sänkt med bidrag. Det som är mest anmärkningsvärt är att riksinternaten under så lång tid haft denna typ av skattefinansierat statsunderstöd över huvud taget, säger han.

Enligt Petter Sandgren är regeringens förslag i stället att betrakta som en politisk symbolfråga. Det är, menar han, en korrigering av ett gammalt misstag där 1900-talets politiska makthavare valde att titta bort från näringslivets krav på egna skolor eftersom det inte påverkade det generella skolsystemet som sådant.

– Denna kursändring hade sannolikt inte skett om inte strykjärnsskandalen briserat.

För Lundsberg innebär regeringens förslag ett avskaffande av en 120-årig särställning. Skolorna ska nu med början den 1 januari 2016 vara att likställa med vanliga friskolor, med vissa övergångsregler för elever som påbörjat sin utbildning innan dess.