Försoning 20 år efter folkmordet i Rwanda

Trots en omfattande försonings-
process och ekonomisk tillväxt brottas Rwanda fortfarande med stora problem. Fattig­domen är ännu utbredd och många är fortfarande rädda för att prata om det som hände för 20 år sedan.

Utrikes
Dessa ben och kranier utgör ett minnesmonument över de människor som dog i en massaker i byn Nyarubuye i östra Rwanda.
Foto: Ben Curtis/TT

Uppskattningsvis 800  000 tutsier och moderata hutuer mördades under folkmordet i Rwanda. Folkmordet inleddes efter att hutupresidenten Juvenal Haby­arimana och hans burundiske motsvarighet Cyprien Ntaryamira omkom i samband med att deras flygplan sköts ned över huvudstaden Kigali den 6 april 1994. Det systematiska mördande som sedan följde leddes av hutuextremister.

Sylidio Gashirabake, som tillhör majoritetsfolket hutu, släpptes från fängelset år 2006. Två år tidigare hade han erkänt de brott han begick under folkmordet, samt avslöjat för tutsiern Augustin Kabogo var kvarlevorna efter hans mördade släktingar fanns  – trots att Sylidio Gashirabake alltid förnekat att han hade något med deras död att göra.

– Jag har medvetet erkänt för att lindra mitt samvete från denna börda, som jag inte orkade bära längre efter alla år, berättar Sylidio Gashirabake.

Augustin Kabogo, som överlevde folkmordet genom att gömma sig, godtog för två år ­sedan Sylidio Gashirabakes ursäkter. Sedan dess har de båda grannarna arbetat tillsammans på en farm i distriktet Kirehe. De båda männen ingår i ett projekt som grundades av en japansk frivilligarbetare 2012 och som syftar till att försona gärningsmän och offer för tragedin i Rwanda.

Båda är de övertygade om att försoning är nödvändig. Augustin Kabogo menar att det enda som nu spelar någon roll är att Sylidio Gashirabake har bett om ursäkt för det han gjorde för 20 år sedan.

Över hela landet finns det numera flera olika projekt, drivna av både myndigheter och organisationer, som syftar till att motverka fattigdomen.

– Försoning genom fattigdomsbekämpning är långsamt på väg att förverkligas 20 år efter folkmordet, säger Augustin Kabogo.

Närmare 90 procent av befolkningen i Rwanda livnär sig på jordbruk och landets regering har därför genomfört ett flertal reformer till stöd för fattiga familjer som överlevde folkmordet. En rapport från Världsbanken visar att satsningarna har gett resultat. Enligt den levde närmare 70 procent av landets 11,5 miljoner invånare under fattigdomsgränsen ett år innan folkmordet, 1993. Fyra år senare hade den siffran sjunkit till 53 procent. De senaste siffrorna från landets myndigheter visar att ytterligare en miljon människor lyftes ur sin fattigdom mellan 2006 och 2011.

 

Rwanda har fått beröm av EU, Världsbanken och Internationella valutafonden för de lyckosamma reformer som genomförts. Men landet står fortfarande inför flera utmaningar. Regeringen har som målsättning att landet ska klassas som ett medelinkomstland till år 2020. Men för att nå dit krävs att medelinkomsten i landet nästan fördubblas fram till dess.

– Vid sidan av att landet är politiskt stabilt så har det även en tillgång som andra länder i regionen saknar – nämligen infrastruktur, vilket lockar till sig fler privata investeringar, säger Robert Mathu, chef för en statlig myndighet som kontrollerar aktiemarknaden.