Återupptar utredning av nazistmisshandel

Efter mediabelysning återupptar polisen den nedlagda förundersökningen mot de nazister som i augusti förra året misshandlade en man i centrala Uppsala. Efter flera ­högerradikala attacker, nedlagda åtal och förundersökningar har frågan väckts om polisen verkligen tar det nazistiska våldet på allvar.

Inrikes
Den 10 augusti 2013 demonstrerade SMR i Uppsala. Mannen med ryggen vänd mot kameran är Anders Henriksson, han blev strax efter att fotot togs misshandlad av ett tiotal nazister.
Foto: Joakim Medin/Arkiv

Efter mediabelysning återupptar polisen den nedlagda förundersökningen mot de nazister som i augusti förra året misshandlade en man i centrala Uppsala. Efter flera ­högerradikala attacker, nedlagda åtal och förundersökningar har frågan väckts om polisen verkligen tar det nazistiska våldet på allvar.

Den förundersökning om misshandel mot medlemmar i nazistiska Svenska Motståndsrörelsen, SMR, som i mitten av februari lades ned, återupptas. Det meddelade länspolismästaren i Uppsala, Erik Steen, på måndagen.

– Det har påståtts att alla uppgifter inte känts till eller beaktats. Vid ett sådant påstående och även missnöje från den utsatta är det klokt att man tittar på det en gång till, säger han.

Den 10 augusti förra året delar ett tiotal nazister från SMR ut flygblad på den centrala gågatan Svartbäcksgatan i Uppsala. I samband med detta misshandlar de Anders Henriksson och ytterligare en person med knytnävsslag, sparkar och genom att använda de fanor som de har med sig som lansar. Efter händelsen inleds en förundersökning och vittnen lämnar in både filmer och bilder. Anders Henriksson förhörs från sjukhussängen.

– Det lät positivt när jag var på sjukhuset och sedan på polisstationen, de sade att det var bra att jag hade så klar bild av händelseförloppet, säger han.

Men trots att både Anders Henriksson och andra vittnen kunnat peka ut dem som utförde misshandeln lades förundersökningen ned i februari i år. Av förundersökningen, som gåtts igenom av Upsala Nya Tidnings reporter, framgår att många av de vittnen som var på plats inte har hörts. Inte heller någon från SMR har kallats till förhör. Polisen har inte heller analyserat det videomaterial som ett vittne lämnat in.

– Det är märkligt att de inte kallade min sambo som stod en armslängd ifrån mig, eller att den andra målsäganden var tvungen att ringa flera gånger för att komma dit. Ju längre tid som gått har man mer och mer insett att de bara väntade på att få lägga ned utredningen, säger Anders Henriksson.

Trots att förundersökningen nu, efter omfattande mediabelysning, är återupptagen, är han fortfarande kritisk.

– Det är väl bra att de tar upp den. Men borde de inte ha gjort ett bra jobb från början? Det känns som inkompetens. Om privatpersoner kan identifiera gärningsmännen borde polisen vara kompetenta nog att förhöra dem, säger han.

Länspolismästare Erik Steen berättar att det är relativt ovanligt att polisen själva återupptar en nedlagd förundersökning. Men den senaste tidens debatt och uppmärksamhet i media har satt ”en stor press på att något ska ske”. Varför förundersökningen lades ned kan han inte svara på, men han tror inte att det handlar om inkompetens eller slarv.

– Det kan jag inte tänka mig. Jag utgår ifrån att man utreder så långt man kan komma, säger han.

Den senaste tidens uppmärksammade attacker i Malmö och i Kärrtorp har satt fokus på det nazistiska våldet. Flera av de personer som närvarade i Uppsala förekommer också i utredningarna kring Kärrtorpsattacken. Samma personer figurerade också i misshandeln av en vänsterpartist i samband med en attack mot ett antirasistiskt möte i Ludvika. Ett åtal som lades ned under första dagen i Södertörns tingsrätt. 

Trots att polisen fått indikationer på att en attack från SMR kunde ske i Kärrtorp var poliserna på plats för få och oförberedda. Efteråt sade polisens presstalesman att det berodde på att några sådana attacker inte tidigare skett. Den samlade bilden har fått många att fråga sig om polisen inte tar våldshot från högerradikala grupper på tillräckligt stort allvar. Enligt Janne Flyghed, kriminolog vid Stockholms universitet, är misstanken befogad.

– Uppenbarligen tar man det inte på allvar, och det måste betraktas som ett underbetyg för den verksamhet de är satta att utföra. Särskilt märkligt är det ju med tanke på att man lyckas mobilisera stort för att gripa ett antal personer på vänsterkanten för betydligt smärre förseelser, säger han.

Enligt Janne Flyghed är polisens underskattande av de högerradikalas våldsbenägenhet heller inget nytt. Redan 2003 fick Säpo kritik för att man inte beaktade hotet ordentligt.

– På 1990-talet brann flera flyktingförläggningar och de attentaten avfärdades som pojkstreck. Först när det högerextrema våldet fick dödlig utgång, som vid mordet på syndikalisten Björn Söderberg, började de fokusera mer på högerextremismen.

Än i dag gör Säpo bedömningen att de högerradikala är ett mindre hot än islamistisk terrorism och väns­terradikala organisationer. Detta trots att de högerradikala de senaste 15 åren stått för minst sju politiska mord.

– Jag har svårt att tro att det ligger politiska incitament bakom, att man inom polisen har sympatier åt det hållet som gjort att de medvetet negligerat högerextremistiskt våld. Troligen har det att göra med felaktiga prioriteringar, säger Janne Flyghed.