Kultur

Postkolonialismens fader

Begreppens mästare Frantz Fanon. Foto: Leopard förlag

Göran Hugo Olsson som gjorde The Black Power Mixtape 1967–1975 är aktuell med en ny film. Concerning Violence innehåller musik av bland andra Lauryn Hill, och utgår från Frantz Fanons bok Jordens fördömda (Les Damnés de la terre) från 1961.  Frantz Fanon (1925–1961) föddes på den karibiska ön Martinique som fortfarande formellt räknas som en […]

Göran Hugo Olsson som gjorde The Black Power Mixtape 1967–1975 är aktuell med en ny film. Concerning Violence innehåller musik av bland andra Lauryn Hill, och utgår från Frantz Fanons bok Jordens fördömda (Les Damnés de la terre) från 1961. 

Frantz Fanon (1925–1961) föddes på den karibiska ön Martinique som fortfarande formellt räknas som en del av Frankrike. Efter att ha deltagit i andra världskriget samt utbildat sig till psykolog hamnade han i en annan dåvarande fransk koloni, nämligen Algeriet. När revolutionen bröt ut 1954 gick Fanon med i landets befrielseorganisation Front de Libération Nationale (FLN). 

Frantz Fanon är något av postkolonialismens fader. Han menade att den västerländska marxismen saknade förståelse för kolonialismen och att det första någon som vill göra motstånd måste göra är att sluta se sig själv med den vite mannens ögon. Att sluta betrakta sig själv som underordnad. 

Frantz Fanon skrev en rad böcker och lanserade flera begrepp. Han en av de första att använda uttrycket ”tredje världen”. Han är också en av de första att använda ett av mina favorituttryck (missförstå mig rätt, det är ordet och inte fenomenet jag gillar) ”rasifiering”, 1961 i just Jordens fördömda.

Det fina med ordet rasifiering är att det betecknar en process i stället för en eller flera egenskaper. Det är ett verb (något som görs) och inte ett substantiv (någon som är). En rasifierad person utsetts för strukturella orättvisor medan vita har en rad privilegier i egenskap av just vita. 

Rasifierade sorteras och diskrimineras när det gäller inkomst, status, boende och så vidare. Visst grundar sig rasifieringen ofta i egenskaper som språk, utseende, namn och så vidare och hänger ofta samman men andra strukturella orättvisor. Men jag tycker ändå det lyfter diskussioner och praktiker från egenskaper hos enskilda individer till diskriminerande strukturer. 

Av ungefär samma anledning tycker jag att det ofta kan vara intressantare att prata om proletarisering än att hålla sig med statiska kategorier. Men det är en annan historia. Och Concerning Violence återkommer vi till när det närmar sig premiär.

Veckans tips: Vill verkligen rekommendera ett stycke nyutgiven svensk poesi av bästa sort. Ida Börjels Ma är vacker, respektlös och ett måste för alla oss som är intresserade av de yttersta gränserna för hur ord kan användas.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Hallå  👋

Vill du läsa senaste numret av vårt låsta Månadsmagasin gratis på webben? Skriv upp dig på nyhetsbrevet så skickar vi det på mejlen.

Nyhetsbrevet innehåller:

✔ Senaste rubrikerna två gånger i veckan

✔ Utvalda reportage på söndagar