Det så kallade 1:12-förslaget, som lagts fram av ungsocialisternas förbund Juso, åtnjöt en kort sommar och en hård höst. 65,3 procent röstade emot 1:12-förslaget och inte i ett enda av Schweiz 26 kantoner (en form av delstater, reds. anm.) vann förslaget majoritet.
– Vi är besvikna, men det är inte slutet på historien utan början på en kamp för en mer rättvis ekonomi, kommenterar Jusos ordförande David Roth som varit en av frontfigurerna för 1:12valresultatet.
Den ekonomiska lobbyn mot ett inkomsttak har de senaste månaderna spenderat miljontals schweiziska franc på sin motkampanj mot 1:12. Det är något som framgångsrikt spridit skräck bland väljarna, poängterar David Roth. I motkampanjerna hävdade branschorganisationer och företag som riskerade att drabbas av förslaget att det skulle krävas omfattande skattehöjningar om det röstades igenom.
Nästa år kommer det att bli omröstning om ett annat förslag om jämlika löner. Det är arbetarfacken som kräver att det införs en nationell minimilön. Socialdemokraterna i landet stöttade 1:12 och ställer sig även bakom förslaget om minimilön. På söndagen uppmanade partiet att de liberaler, som hävdade att 1:12 inte skulle höja lägstalönerna, att bekänna färg.
De senaste decennierna har löneklyftorna i Schweiz ökat dramatiskt. Juso påpekade under sin kampanj för 1:12 att den genomsnittliga lönen bland landets vd:ar 1984 var sex gånger högre än de lägsta lönerna. 2011 hade vd:arnas löner ökat till att bli 43 gånger högre.
Enligt beräkningar från fackföreningen Travailsuisse återfinns de största inkomstskillnaderna inom läkemedelsbolaget Roche där den bäst betalda direktören tjänar 236 gånger så mycket som den lägst avlönade arbetaren, rapporterar The Guardian. Andra företag där cheferna tjänar mer än 200 gånger så mycket som arbetarna är ABB, Novartis och Credit Suisse. Tätt därefter kommer Nestlé, UBS och Lindt & Sprüngli.
Översättning: Cecilia Irefalk