Debatt

”Politisk handling mot reklamen krävs”

I Sverige investerades under 2012 nära 67 miljarder kronor i reklam och marknadskommunikation – nästan dubbelt så mycket som hela biståndsbudgeten, skriver debattören. Foto: Björn Larsson/TT

Reklambranschen flyttar ständigt fram sina positioner. Det hotar både miljömålen och vår psykiska hälsa. Det räcker inte att individer kan välja att till exempel surfa reklamfritt på internet – det behövs politiska åtgärder mot den ökande reklamen, menar Göran Hådén i Miljöpartiets partistyrelse.

Från 2005 till 2012 har andelen svenskar som har en positiv inställning till reklam mer än halverats – från 44 till 18 procent. Det visar en undersökning utförd av Novus på uppdrag av Sveriges annonsörer.

En delförklaring kan vara att reklamen i svenska medier har ökat rejält under den här tiden och nästan tredubblats de senaste 20 åren. Andra troliga delförklaringar till den kraftigt ökade reklamkritiken är den ökade miljömedvetenheten och den konsumtionskritiska trend vi haft de senaste åren. Ett visst mått av tillväxtkritik har nästan blivit folkligt och drivs även av kändisar som Fredrik Lindström.

I närtid har vi den 16–24 november EU:s årliga kampanjvecka ”Europa minskar avfallet” där man tagit EU:s motsägelsefulla ageranden till en ny nivå och uppmanat till halverad konsumtion. 2011 hade man över 7 000 aktiviteter runt om i Europa under kampanjveckan. Lördag den 30 november är det också dags för den årliga internationella kampanjdagen En köpfri dag (Buy Nothing Day) som uppmärksammas i många medier.

Allt fler inser att ökad konsumtion är oförenligt med miljömålen och därmed omöjliggör vår förmåga att på sikt upprätthålla välfärden. Dessutom kan den psykiska ohälsan öka när reklamen så ofta visar ideal som får oss mindre nöjda med våra egna liv.

Enligt Juliet Schor, professor i sociologi, visar forskning att så kallade tweens (cirka 6–12 år) blir mindre lyckliga ju mer reklam och media de utsätts för. En Unicef-rapport visar också i en jämförelse att brittiska barn är mindre lyckliga än bland andra svenska barn. En stor orsak är enligt rapporten att konsumtionssamhället är mer extremt i Storbritannien. Reklamfinansierat är inte gratis, utan bara ett annat sätt att betala.

Enligt Institutet för reklam- och medie­statistik, IRM, är Sverige det sjunde mest reklamtäta landet i världen och här investerades under 2012 nära 67 miljarder kronor i reklam och marknadskommunikation. Det är nästan dubbelt så mycket som hela biståndsbudgeten.

Reklambranschen flyttar ständigt fram sina positioner – i USA forskas det till och med på hur man bäst ska nå ut med reklam till ettåringar. Dessutom ökar advertorials – blandningen mellan annonser och redaktionellt innehåll. Vilka konsekvenser får det? 

I samhällsdebatten om överkonsumtion har allt fler tillväxtförespråkare de senaste åren anammat en ny taktik – man argumenterar inte längre emot protesterna mot överkonsumtionen, utan säger att det är upp till var och en hur mycket man handlar.

Därför är det avgörande att fler driver på för att sätta fokus på att överkonsumtionen är ett gemensamt problem som främst måste hanteras genom politiska beslut. Det räcker inte att individer kan välja att till exempel surfa reklamfritt på internet.

Tusentals städer världen över har infört mer begränsningar mot reklam. Ett exempel är brasilianska São Paulo, som har fler invånare än hela Sverige. Där har utomhus- och trafikreklam förbjudits – en åtgärd som har ett brett stöd i staden.

Enligt en undersökning från Dagens media 2010 finns det gott om reklamkritiker även i Sveriges riksdag. Däremot har frågan inte prioriterats. Kanske dags för det nu?

Göran Hådén är partistyrelseledamot för Milj­ö­partiet de gröna. 

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

facebook-grupp

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga