En rättsprocess mot de byggföretag, däribland svenska Skanska, vilka sedan slutet av 1990-talet kartlagt och svartlistat brittiska arbetare, kommer snart att inledas i Storbritannien. Nu visar det sig också att polis och underrättelsetjänst rapporterat till det konsultbolag som sammanställt den svarta listan.
– Jag blev naturligtvis upprörd, men inte förvånad att det hände i det här landet. Vi vet sedan gruvstrejken på 1980-talet att polisen hade civilklädda provokatörer bland de strejkande, säger Steve Acheson som står på svarta listan.
Steve Acheson var en av dem som avslöjade den svarta listans existens 2009, sedan en personalstrateg på det företag som avskedat honom läckte listorna. Sedan dess har skandalerna avlöst varandra och visar nu att åtta företag, däribland svenska Skanska, anlitat ett konsultbolag för att upprätta en databas över oönskade arbetare. Över 3 200 byggnadsarbetare sattes upp på listan, vanligtvis för att de haft medlemsskap i facket, för att ha ifrågasatt säkerheten på arbetsplatsen eller för att ha varit ”politiskt motiverad”.
Steve Acheson hamnade själv där år 2000 på grund av en protest mot arbetsmiljön på Balfour Beatty. Sedan dess har han varit arbetslös och tvingats arbeta utomlands.
Förra torsdagen gick de åtta byggjättarna ut med en ursäkt och meddelade att de nu arbetar med ett kompensationssystem för de drabbade. Steve Acheson planerar att ansöka, men tycker att det är en klen tröst.
– Kompensationen borde innebära återanställning så att de drabbade familjerna kan börja fungera normalt igen. Det finns de i mitt fack som tagit livet av sig på grund av det här. De, eller deras familjer, kommer aldrig att kunna kompenseras, säger han.
Enligt Steve Acheson är företagens motiv ett försök att rädda sina varumärken, men framför allt beror ursäkten på att skandalen börjat straffa sig ekonomiskt. Den walesiska regeringen antog förra månaden en policy som diskvalificerade de svartlistande företagen från offentlig upphandling. Det skotska parlamentet förväntas ta ett liknande beslut.
På Skanska i Storbritannien vill man inte svara på några frågor kring svartlistningen. I stället hänvisar man till det pr-konsultbolag som getts i uppdrag att svara för alla bolag. Det är också det svar som Arbetaren först får från Edvard Lind, presschef på Skanska AB i Sverige. Men efter mycket krumbuktande svarar han på frågan varför företaget över huvud taget använt registret.
– Vi använder det inte. Det var väldigt länge sedan nu. Vi har aldrig godkänt det här. Faktum är att det aldrig var känt hos ledningen för Skanska. Det här är ett beslut lägre ned i Skanska UK.
Tror du att folk kommer att tro på att folk på lägre nivå i alla åtta företag koordinerat och anlitat konsultbolaget som hanterat listan?
– Jag kan inte svara på vad de tror.
Edvard Lind säger att företaget nu utfört ett ”gediget arbete” för att det här inte ska hända igen. Men Steve Acheson har ingen tilltro till att svartlistningens tid är över. Företagen har bara hittat en ny strategi, menar han. Genom bemanningsföretagen kan de nu helt lagligt neka icke önskvärda arbetare jobb och bemanningsanställning börjar bli den dominerande anställningsformen.
– 95 procent av arbetskraften kommer nu via bemanningsföretag. Jag har själv sett hur de som klagat omedelbart blivit avlägsnad från arbetsplatsen. De vill helt enkelt inte ha arbetare som blandar sig i arbetsmiljöfrågorna, säger han.
