Postanställda kartlades

Det blev ingen strejk inom post- och reklamutdelarbranschen. Men upptakten präglades av ett hårt motstånd från arbetsköparna. På Posten förbjöds facket att informera medlemmarna och på Bring Citymail har företaget försökt kartlägga anställdas fack­medlemskap.

Inrikes
”Seko och de anställda har inte rätt att sätta upp anslag eller affischer på arbetsplatsen om konflikten”, skrev PostNords ledning.
Foto: Hasse Holmberg/Scanpix

Avtalet inom post- och reklamutdelarbranschen tecknades i tisdags mellan Seko och arbetsköparorganisationen Almega. Därmed uteblev också den planerade strejken. Men innan överenskommelsen träffades var oron för en eventuell strejk stor hos arbetsköparna i branschen. På Posten förbjöds facket, under varseltiden, att sprida information om strejken på arbetsplatserna.

– Strejkrätten är en del av den svenska modellen som det finns en bred politisk uppslutning kring. Posten, som dessutom är ett svenskt-danskt statligt bolag, ägnar sig nu åt fackföreningsfientliga aktiviteter, skriver Janne Rudén, Sekos ordförande i ett pressmeddelande.

Medlemmar som velat fråga fackombuden på arbetsplatsen vad som gäller inför strejken kunde inte längre få svar via mejl. Fackliga möten på arbetsplatsen tilläts inte heller. Fackets anslagstavlor förklarades vara företagets egendom och ingen information om stridsåtgärden fick sättas upp. På Årstaterminalen trotsade dock Seko-klubben Postens förbud, vilket ledde till reaktioner från cheferna.

– Vissa ledare har tagit ned affischer från anslagstavlan. Men vi fortsätter att föra ut flygblad och affischer, sade Jan Gebring, klubb­ordförande vid Årstaterminalen, medan strejken fortfarande var förestående.

Reaktionen på Sekos varsel av 2 200 reklam- och postarbetare kom omedelbart från högsta ort. I ett brev till cheferna inom koncernen skrev PostNords ledning:

”Seko och de anställda har inte rätt att sätta upp anslag eller affischer på arbetsplatsen om konflikten. Seko har inte heller rätt att använda företagets post eller e-post för att distribuera sin information om konflikten. Företagets intranät, eller liknande, får inte heller användas för information om konflikten. Seko har inte rätt att på arbetstid eller på arbetsplatsen anordna möten om konflikten. De kan inte åberopa reglerna om facklig information enligt Utvecklingsavtalet för sådan information.”

Seko tog emot beskedet med förvåning. Att begränsa informationen till medlemmarna innan strejk brutit ut är inget man tidigare varit med om.

– Vi hade inte räknat med att man skulle förbjuda oss, men samtidigt har vi känt av en hårdnande attityd från arbetsgivaren, säger Jan Gebring.

Men PostNord ser inget ovanligt i tilltaget. Enligt Per Ljungberg, presschef på företaget, följer de bara arbetsköparorganisationen Almegas riktlinjer.

– Det är fritt fram för facket att sprida information när det inte är arbetstid och när de inte använder vår egendom. Det är normen på svensk arbetsmarknad, det är ingen nyhet och gäller alltid när Almega är i konflikt, säger han.

Men det gäller inte på Bring Citymail, som också omfattades av varslet och är medlemsföretag i Almega. Där har företaget i stället försökt kartlägga de anställdas fackföreningsmedlemskap. På terminalen i Tyresö utanför Stockholm delade cheferna ut ett formulär till alla anställda med rutor att kryssa i för ”oorganiserad”, ”Seko” och ”annan fackförening”. 

 

Enligt Claes Ek, Sekos sektionsordförande på Bring Citymail i södra Stockholm som jobbar på terminalen, var det likadant på alla varslade arbetsplatser. Han misstänker att företaget velat mildra strejken genom att pressa enskilda arbetare.

– Jag blev ju väldigt upprörd. Vi har ändå vissa demokratiska rättigheter. Då tycker jag inte att de ska rota i de anställdas facktillhörighet. Det slutade i att ingen fyllde i det på mitt arbetsställe, säger han.

Bring Citymails vd Patrik Östberg säger att även om det inte stod på formuläret, var det frivilligt att fylla i.

– Vi vill inte inskränka någons föreningsrätt. Det är för att vi ska kunna bedöma vad konsekvenserna blir för oss. Det var inte tänkt som en order, säger han.

När Patrik Östberg ringer tillbaka efter att Arbetaren lämnat meddelande på telefonsvarare hör man honom först säga till någon i bakgrunden:

– Den här tidningen känner jag till, den har en riktigt förvrängd världsbild.

När han ombeds förklara vad han menade med uttalandet, som oavsiktligen  kom tidningen till del, svarar han att det var en upplevelse han haft sedan tidigare. Han minns inte riktigt vad han reagerat emot.

– Då tyckte jag att er tidning hade en konstig världsbild. Jag vet inte hur det ligger till med saken nu. Det är gamla upplevelser och tankar.

Är det vårt fackliga perspektiv som stör dig?

– Nej, det tror jag inte.