Interpol, världens största internationella polisorganisation, utnyttjas av regeringar som vill tysta politiska motståndare, journalister och människorättsaktivister. Antalet eftersökta personer på Interpols röda lista har mer än tredubblats de senaste åren.
Interpol har en meddelandeservice där medlemsländerna via Interpol kan skicka ut efterlysningar via färgkodade meddelanden. De mest kända är röda meddelanden där man ber om hjälp med arrestering av misstänkta brottslingar. Interpol går ut med tusentals röda meddelanden varje år. Denna klassificering är det närmsta man kan komma en internationell arresteringsorder i dag. Experter på straffrätt uppger att trots att flera av Interpols medlemsländer är stater med korrupta rättssystem och oroväckande människorättssituationer har organisationen inga effektiva mekanismer för att förhindra att länder missbrukar dess system.
Iran, Syrien, Sudan, Vitryssland och Zimbabwe – länder som har gjort sig skyldiga till allvarliga människorättskränkningar – finns bland Interpols medlemsländer och alla dessa länder har rödlistade personer på Interpols hemsida. Ett rött meddelande är egentligen inte en arresteringsorder. Varje medlemsland väljer hur man ska agera, men många länder anser att det räcker som rättslig grund för ett gripande.
– Interpols röda meddelanden kan ha katastrofala följder. Människor har förvägrats visum vilket lett till att de levt skilda från sina familjer i månader eller år, samt förlorat jobb och försörjning, säger Alex Mik vid Fair Trials International.
– Företagare kan förlora sin kundkrets och journalister sin trovärdighet. Många vågar inte lämna landet av rädsla för att gripas.
Fair Trials International bistår personer som ställs inför rätta i andra länder än sina egna. Organisationen arbetar för närvarande med flera fall och har kritiserat Interpols system för röda meddelanden.
– Den ryska aktivisten och journalisten Petr Silaev greps på ett vandrarhem och fick sitta fem timmar med handfängsel i en polisbil och satt sedan gripen i en vecka på begäran av en utredare i Moskva efter att ha rödlistats. Indonesien utnyttjade Interpols system för att officiellt stämpla Benny Wanda (en av ledarna för självständighetsrörelsen i Västpapua, reds. anm.) som terrorist och smutskasta hans politiska kampanj, säger Alex Mik.
Personer som hamnar på Interpols röda lista har ingen oberoende domstol dit de kan vända sig för upprättelse. De kan endast begära en granskning av en kommission som Interpol står bakom. De som arbetar inom kommissionen är regeringstjänstemän och IT-experter, inte människorättsexperter.
Fair Trials International kräver att Interpol ser till att systemet med röda meddelanden inte utnyttjas för politiska syften och säkerställer att det inte används för att komma åt dem vars enda ”brott” är politisk opposition.
År 2011 analyserade International Consortium of Investigative Journalists, ett projekt för granskande journalistik, Interpols röda lista. Fler än 2 200 av de 7 622 röda meddelanden som granskades från år 2010 hade skickats ut av länder som inte garanterar några politiska eller medborgerliga rättigheter, enligt organisationen Freedom House. Nästan hälften av de analyserade efterlysningarna, 3 600, kom från länder som Transparency International rankar som världens mest korrupta.
I februari 2013 uppmanade pressfrihetsorganisationen Reportrar utan gränser Interpol att dra tillbaka en efterlysning av den franska journalisten Daniel Lainé, som hamnat på Interpols röda lista och som därmed förhindrades att arbeta som reporter utanför Frankrike. Organisationen sade att det var tydligt att Lainé utsatts för en komplott genom skriftliga anklagelser från någon som aldrig varit närvarande vid rättegången som hölls i Kambodjas huvudstad Phnom Penh.
Interpol rapporterar att 2 343 röda meddelanden publicerades 2005. Fem år senare publicerades 6 344 röda meddelanden och år 2011 var siffran uppe på 7 678. Fram till och med 2008 var nationella polismyndigheter tvungna att vända sig till Interpol vid varje publicering av ett rött meddelande. I dag skrivs varje efterlysning in direkt i systemet av polismyndigheterna själva för att spara tid och pengar. Denna information har alla världens polismyndigheter ögonblickligen tillgång till, innan Interpol granskat uppgifterna.
Den 1 juli 2012 införde Interpol en ny resolution gällande röda meddelanden i syfte att säkerställa att publicering av dessa uppfyller höga standarder. Men enligt Fair Trials International går reformen inte tillräckligt långt.
I tidskriften the International Enforcement Law Reporter skrev Interpol 2012 att dess ”omfattande rättsliga ramar säkerställer att behandling av information via Interpols kanaler (inklusive röda meddelanden) sker i enlighet med Interpols regelverk”.
Nyhetsbyrån IPS har förgäves sökt ansvariga vid Interpol för en kommentar.