Listor bevis mot El Salvadors armé

El Salvadors armé var direkt involverade i att ett stort antal vänsteraktivister försvann spårlöst under inbördeskriget i landet mellan 1980 och 1992. Det visar ett återfunnet militärt dokument, som utgör det första officiella beviset för arméns medverkan i de övergrepp som begicks i landet.

Utrikes
El Salvadors armé marscherar på San Salvadors gator den 15 september för att fira 183 år av självständighet från USA.
Foto: Luis Romero/SCANPIX

Det 275-sidiga hemligstämplade dokumentet består av en lista med namn och fotografier på 1 975 gripna eller eftersökta personer, som beskrivs som ”terrorbrottslingar”. Varje sida är undertecknad av höga militära företrädare.
Dokumentet hittades undangömt i ett hus i San Salvador i samband med en flytt och IPS har nu fått en kopia på det.

Ett antal av de personer som finns med i listan greps senare och dödades av de paramilitära högermiliser som opererade i landet under inbördeskriget. Organisationer som företräder offren för de övergrepp som begicks under konflikten menar att listan utgör ett tydligt bevis för kopplingarna mellan armén och dödsskvadronerna.

– Detta dokument bevisar att alla våra anklagelser var riktiga – att säkerhetsstyrkorna och armén låg bakom försvinnandena genom dödsskvadronerna, säger Guadalupe Mejía, ordförande för Codefam, en organisation för offer för människorättsbrott, till IPS.

Carlos Santos, ordförande för Salvadoranska förbundet för tortyroffer, ASST, påpekar att det faktum att runt 250 av de personer som finns med på listan senare försvann spårlöst bevisar att militären medverkade i de brott som begicks.

– Detta är nya bevis för att det var militärer som grep de personer som sedan försvann spårlöst. Detta visste alla redan, men fram till nu har bevisen saknats, säger Santos till IPS.

Under den tolv år långa konflikten dödades 75 000 människor, medan ytterligare tusentals människor försvann. De flesta föll offer för armén och dödsskvadronerna. Konflikten avslutades 1992, då FMLN-gerillan och högerregeringen undertecknade ett fredsavtal.

Många av bilderna på de personer som finns med i det återfunna dokumentet är tagna på polisstationer eller i militära häkten, medan andra bilder är tagna på långt håll eller har kopierats från identitetshandlingar. I dokumentet finns uppgifter om FMLN-gerillans ledare, klassade som ”mest eftersökta”.

 Men här finns också uppgifter om vänsterintellektuella, fackföreningsledare, lokala ledare och sociala aktivister, som ansågs som ”subversiva” av militären.

– Dokumentet utgör ett bevis för att dessa personer fångades in av armén, torterades och sedan ”försvann” – det vill säga mördades, säger Miguel Montenegro, som är ordförande för organisationen El Salvadors människorättskommission.

Enligt Santos fotograferades många av personerna av militären innan de dödades, och enligt honom utgör därför dokumentet ett bevís för de summariska avrättningar som armén genomförde med hjälp av dödsskvadronerna.

Många av de personer som finns med i militärens register finns även med på Codefamns och andra människorättsorganisationers listor över personer som försvann spårlöst under inbördeskriget.
En del av personerna i registret är dock fortfarande i livet. En av dem är Cunegunda Peña, som nu är 77 år gammal. Hon greps i mars 1977 och tvingades sitta i en mörk cell i sex månaders tid. Peña berättar för IPS att hon greps efter att polisen slagit till mot familjens hem då de var på jakt efter hennes tre söner, som var medlemmar av gerillagruppen FMLN, som nu har ombildats till ett politiskt parti under ledning av landets nuvarande president Mauricio Funes.

– Eftersom dina söner inte är här så griper vi dig i stället, sade polisen enligt Peña.
Efter att hon förts till polisstationen fotograferades hon, och den bilden finns med i det återfunna militärdokumentet.

– Jag hörde skrik medan jag satt i fängelset. Det lät som om de styckade människor, berättar hon.
 En av hennes söner försvann spårlöst i juni 1980 och har varit försvunnen sedan dess.
År 1993 infördes det en amnestilag i landet, vilket innebär att personer som begick människorättsbrott under konflikten inte kan åtalas.

Edgardo Ayala, IPS
[email protected]