Kritisk situation för minoritetsfolk i Burma

Rohingyafolket är en av världens mest förföljda folkgrupper enligt FN. Tusentals personer från minoritetsgruppen befinner sig på flykt i Burma, för att undkomma hemska levnadsvillkor och ett ökat sekteristisk våld. Detta samtidigt som den stat som är satt att skydda dem anklagas för etnisk rensning.

Utrikes
En kvinna tvättar kläder i ett flyktingläger strax norr om staden Sittwe. I bakgrunden syns resterna av en by som brändes under oroligheterna i oktober.
Foto: Sakchai Lalit/Scanpix

Den muslimska folkgruppen rohingya och den buddistiska majoritetsbefolkningen i den burmesiska delstaten Rakhine har en lång historia av konflikter (se Arbetaren nummer 11/2013). Den senaste våldsvågen inleddes i juni förra året då tio medlemmar av rohingyafolket dödades efter att en buddistisk kvinna utsatts för en våldtäkt. Det våld som sedan dess har härjat i delstaten har lett till uppskattningsvis 200 människors död. Samtidigt har fler än 125 000 människor från rohingyafolket tvingats på flykt.

Våldsvågen nådde sin kulmen i oktober förra året då burmesiska säkerhetsstyrkor tillsammans med majoritetsbefolkningen jämnade flera byar med marken i Rakhine i västra Burma. Rohingyabefolkningen avväpnades på de påkar de skaffat för att försvara sig, och minst 70 muslimer dödades, däribland 28 barn.

– Efter att de statligt understödda pogromerna mot rohingya inleddes i juni 2012 så har deras levnadsförhållanden förvärrats. Tillgången till humanitär hjälp i form av mat och mediciner har blockerats. Deras egendomar plundras och vandaliseras dagligen, säger aktivisten och bloggaren Mohammed Sheikh Anwar.

Minoritetsfolkets mycket svåra förhållanden belystes nyligen i en färsk rapport från Human Rights Watch, HRW. I rapporten anklagas de burmesiska myndigheterna för etnisk rensning, genom att inte sätta stopp för våldet och genom massgripanden och en blockering av humanitära hjälpinsatser.

Rohingyafolkets desperation är så stor att många av dem försöker fly från landet. FN:s flyktingorgan UNHCR beräknar att fler än 13 000 har lämnat landet som båtflyktingar.

De flesta ger sig av mot Thailand, men inte heller där är de välkomna. Thailands premiärminister Yingluck Shinawatra har i stället begärt hjälp av Burmas president Thein Sein att återsända fler än 1 000 personer från rohingya som gripits i Thailand.

– Thailand förvägrar bestämt rohingya möjligheten att begära flyktingstatus via UNHCR. I stället bedriver Thailand en politik där man betraktar rohingyafolket som ett nationellt säkerhetshot, säger HRW:s biträ-
dande Asienchef Phil Robertson.

Aktivisten och bloggaren Mohammed Sheikh Anwar anser att UNHCR och andra människorättsorganisationer måste ta sig an flyktingarna.

– Om de thailändska myndigheterna skickar tillbaka flyktingarna till Burma så riskerar de att dödas eller fängslas, säger han.

Uppskattningsvis finns det nu 800 000 statslösa medlemmar av rohingyafolket i den burmesiska delstaten Rakhine, som gränsar till Bangladesh.

De flesta burmeser betraktar rohingyafolket som illegala bengaliska immigranter, något som dock avvisas av myndigheterna i Bangladesh. År 1974 berövade den burmesiska diktaturen rohingya deras burmesiska nationalitet. Många av folkgruppens medlemmar saknar helt identitetshandlingar.

– Det är väl känt att rohingya har förföljts av Burmas olika regimer på grund av deras etnicitet och religion. De är ett av världens mest diskriminerade, förtryckta och förföljda folk, säger Mohammed Sheikh Anwar.