Som ordförande i hbt-organisationen Sexual Minorities Uganda, SMUG, har Frank Mugisha kommit att bli Ugandas ”nationalbög”. Hans ansikte syns i tidningar och på webben. Något som innebär vissa risker i ett land där parlamentet under 2013 förväntas anta en lag som kan innebära dödstraff för homosexuella.

– Om någon skulle känna igen mig och hoppa på mig skulle polisen garanterat gripa mig, inte personen som började bråka, säger Frank Mugisha.

Vi träffas i trädgården till en människorättsorganisation i den ugandiska huvudstaden Kampala, då SMUG håller på att flytta till nya lokaler. Det är inte läge att träffas på kafé för att prata hbt-frågor.

– En del tror att lagen redan är i kraft och att de kan behandla oss som de vill, berättar Frank Mugisha.

Homosexuell kärlek är redan olagligt i Uganda genom en lag som stadgar upp till 14 års fängelse för ”köttslig kontakt med en annan person mot naturens lagar”.

– Att ha sex tolkas som penetrering med penis. Därmed riktar sig framför allt lagen mot bögar, men i en vidare mening också mot lesbiska, säger Frank Mugisha.

Det är med andra ord inte olagligt att vara homosexuell, däremot att ha sex med någon av samma kön.

– Men man kan bli arresterad om man pratar högt om homosexualitet eller har material som bevisar att man är bög. Det har hänt att folk har arresterats under workshops.

Själv har Frank Mugisha aldrig arresterats, men har gripits och hållits inlåst på polisstationer flera gånger.

– Gripanden och arresteringar handlar framför allt om trakasserier. Ingen har blivit dömd i domstol. Det krävs fotobevis och fem vittnen till den sexuella akten för att man ska dömas.

När Frank Mugisha var i 15-årsåldern förstod hans familj att han var homosexuell. Något han inte förnekade.

– Min familj trodde till en början att det skulle gå över, men jag fortsatte komma hem med pojkar. Mina föräldrar skickade mig på terapi och till religiösa rådgivare för att lösa mitt ”problem”, men sedan gav de upp och accepterade att jag var bög.

Han har bott tillsammans med pojkvänner, men säger att det är omöjligt att visa sina kärlek öppet.

– Ett homosexuellt par kan bo tillsammans så länge grannarna bara misstänker att de har ett förhållande. Blir misstankarna bekräftade kan det gå illa. Man kan inte hålla varandra i händerna eller kyssas på offentliga platser såvida man inte vill bli lynchad. Jag har blivit utkastad från restauranger för att jag rört vid min partners hand, säger han.

Sedan det nya lagförslaget lades fram 2009 har diskrimineringen ökat. En del medier driver häxjakt på hbt-personer. I oktober 2010 publicerade till exempel tidningen Rolling Stone en lista med bilder på 100 personer, däribland Frank Mugisha och hbt-aktivisten David Kato, som utpekades som homosexuella. David Kato mördades kort därpå. Frank Mugisha berättar att allt fler slängs ut av sina familjer eller sparkas från sina jobb för att de är, eller misstänks vara, homosexuella.

Sedan 2005 har SMUG arbetat för hbt-personers rättigheter.

– De universella mänskliga rättigheterna är inbakade i den ugandiska konstitutionen. Det ska garantera mig, som homosexuell, rättigheter. Men vi har stött på hårt motstånd från kristna fundamentalister, berättar Frank Mugisha.

På folkfyllda platser i Kampala syns och hörs kostymklädda evangelistpredikanter. Med bib­larna i högsta hugg mässar de sina tolkningar av Guds ord. De sprider även sina budskap på flera tv-kanaler och radiostationer.

– Det är dessa extremister som på senare år har orsakat homofobi. Denna form av extremism kom hit från USA och evangelisterna har gjort skärpt lagstiftning mot homosexuella till en populistisk fråga. De har påverkat politikerna.

Evangelistiska pastorer har bland annat använt extrema gay-porrsidor på internet som exempel på vad homosexuella har för sig i sängen. De påstår även ut att bögar förgriper sig på barn och att homosexualitet inte hör hemma i den afrikanska kulturen.

– Den afrikanska kulturen är inte homofob. Varken pornografi eller kristendom kommer från den afrikanska kulturen, konstaterar Frank Mugisha.

Kristendomen kom till Uganda med missionärer på 1800-talet och lagen mot homosexuella stiftades under den brittiska kolonialtiden i slutet av samma århundrande. Det första förslaget om en lagskärpning 2009 innefattade bland annat dödsstraff för samkönade samlag, men efter massiv kritik från omvärlden lades det på is. I november 2012 togs det upp igen. Denna gång hade förslaget om dödstraff ändrats till livstids fängelse. Dödsstraff föreslås dock fortfarande för homosexuella som ertappas med att ha sex för andra gången. Frank Mugisha, och andra hbt-aktivister, har nu ständiga debatter med parlamentarikerna för att dessa ska ta sina förnuft till fånga.

– En del av dem är trevliga och förstående, medan andra är aggressiva. Vissa bryr sig över huvud taget inte om frågan. De konservativa och mycket religiösa parlamentarikerna är dock i majoritet. Därför är jag säker på att lagen kommer att röstas igenom.

Frank Mugisha tror dock att förslagen på dödstraff kommer att ersättas med fängelse och att vissa klausuler kommer att strykas helt.

– Eftersom de är alldeles för extrema för att folk i allmänhet ska acceptera dem, spekulerar han.

Hit hör ett föreslag om dödstraff för en hiv-smittad person som har samkönad sex.

– Homosexuella utpekas som hiv-spridare, vilket är löjligt. Alla i Uganda har haft en närstående som fått hiv.

Under andra hälften av 1980-talet hade cirka 29 procent av Ugandas befolkning hiv. Diskrimineringen var omfattande.

– Hiv-bärare uteslöts från sina kyrkor, hela familjer blev stigmatiserade. I vissa områden målades stora kors på dörrar till hus där hiv-bärare bodde. Ingen vill gå tillbaka till stigmatiseringens dagar.

Det föreslås även tre års fängelse för att inte rapportera ett homosexuellt ”brott”.

– Att tro att familjemedlemmar kommer att anmäla en son, dotter eller syskon är befängt, kommenterar Frank Mugisha förslaget.

Flera länder har hotat att dra in biståndet till Uganda om lagen antas, något Frank Mugisha ser som kontraproduktivt.

– Jag är både bög och ugandier. Jag tänker även på att Uganda behöver bistånd. Folk kommer att skylla allt på oss om det försvinner. Om det är regeringen som givarländerna vill straffa kan de ge bistånd till frivilligorganisationer istället. De använder bistånd effektivare.

Många av hans hbt-vänner har flytt utomlands på grund av diskrimineringen och av rädsla inför framtiden. Själv har han dock inga planer på att lämna Uganda och tänker inte låta lagen tysta honom om den antas. Han kommer dock att väga sina ord med guldvåg.

– Förslaget innefattar att uppmuntran till homosexualitet kan ge livstids fängelse, men jag kommer att fortsätta ifrågasätta lagen genom opinionsarbete, eftersom den bryter mot konstitutionen. Jag kommer antagligen att fängslas då och då, men hur ska de kontrollera vad för slags sex folk har? Ska de sätta upp övervakningskameror i alla sovrum?